Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 44. Lille Tuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grå lärftsförkläde öfver hufvudet och nedåt ryggen; det var så
vått, det måste ha regnat. Ja, det har det, sade hon, och så
kunde hon något roligt ur Holbergs komedier, och hon kände
till Valdemar och Absalon; men med ens kröp hon i hop och
vaggade med hufvudet; det var som om hon velat hoppa. Koax!
sade hon; det är vått, det är vått, det är grafstilla godt — i
Sorö! Hon var plötsligt en groda, koax! Och så var hon den
gamla gumman igen. Man måste kläda sig efter vädret! sade
hon. Det är vått, det är vått! Min stad är liksom en butelj;
man kommer in vid korken, och der måste man ut igen. Jag
har haft malar [1], och nu har jag friska, rödblommiga gossar på
bottnen af buteljen; der lära de sig visdom: grekiska, grekiska,
hebreiska! Koax! Det lät liksom då grodorna qväka, eller när
man går i kärrvatten med stora stöflar. Det var ständigt samma
ljud, så enformigt, så tråkigt, så tråkigt, att lille Tuk föll i
en riktig sömn, och den kunde han ha godt af.
Men äfven under denna sömn kom en dröm eller hvad det
nu var; hans lilla syster Gustafva med de blå ögonen och det
gula, knollriga håret var med ens en fullvuxen, vacker flicka,
och utan att ha vingar kunde hon flyga, och de flögo öfver
Själland, öfver de gröna skogarna och de blå vattnen.
— Hör du hanegället, lille Tuk? Kuckeliku! Hönsen flyga
upp från Kjöge stad. Du får en hönsgård, så stor, så stor, du
skall inte lida hunger och nöd. Papegojan skall du skjuta, som
man säger, du blir en rik och lycklig man; ditt hus skall
höja sig som kung Valdemars torn, och rikt skall det byggas
med bildstoder af marmor, lika dem från granskapet af Prästö.
Du förstår mig nog. Ditt namn skall med ros flyga vidt
omkring verlden, likt skeppet, som skulle ha gått från Korsöer,
och i Roskilde stad — kom i håg ständerna! sade kung Hroar
— der skall du tala väl och klokt, lille Tuk, och när du sedan
en gång kommer i din graf, skall du sofva så stilla — —
— Som om jag låge i Sorö, sade Tuk, och så vaknade han.
Det var klar morgon; han kunde icke erinra sig det minsta af
sin dröm, men det skulle han icke heller, ty man bör icke
veta hvad som komma skall.
Och han sprang upp ur sängen och läste i sin bok och kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
