- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 1 /
373

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 45. Skuggan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

taket; jag tittade in, dit ingen annan kunde titta, och jag såg
hvad ingen annan såg, hvad ingen skulle se. Det är i sjelfva
verket en nedrig verld! Jag skulle inte vilja vara menniska,
om det nu inte en gång vore antaget, att det är något att
vara det. Jag såg det allra otänkbaraste hos hustrurna, hos
männen, hos föräldrarna och hos de söta, makalösa barnen; —
jag såg, sade skuggan, hvad ingen menniska borde få veta,
men som alla så gerna vilja veta: grannens fel. — Hade jag
skrifvit en tidning, skulle den minsann ha blifvit läst; men
jag skref direkt till personen sjelf, och det blef en förskräckelse
i alla städer, till hvilka jag kom. De blefvo så rädda för
mig; och de höllo så utomordentligt af mig. Professorerne
gjorde mig till professor, skräddarne gåfvo mig nya kläder, så
att jag är väl försedd; myntmästaren slog mynt åt mig, och
hustrurna sade, att jag var så vacker, — och så blef jag den
man jag är, och nu säger jag farväl. Här är mitt kort, jag
bor på solsidan och är alltid hemma i regnväder. Och så
gick skuggan.

— Det var då märkvärdigt! sade den lärde mannen.

År och dag förgingo; då kom skuggan igen.

— Hur står det till? frågade hon.

— Ack, sade den lärde mannen, jag skrifver om det sanna
och det goda och det sköna, men ingen bryr sig om att höra
sådant; jag är alldeles förtviflad, ty jag tager mig så nära
deraf.

— Men det gör inte jag, sade skuggan; jag blir fet, och
det är det man skäll söka att bli. Ja, ni förstår er inte på
verlden. Ni blir krasslig deraf. Ni måste resa. Jag gör en
resa i sommar; vill ni följa med? Jag skulle gerna vilja ha
en reskamrat. Vill ni resa med som skugga? Det skulle bli
mig ett stort nöje att ha er med; jag bekostar resan.

— Det der går väl långt! sade den lärde mannen.

— Det är allt efter som man tager det, sade skuggan. Det
skall göra er särdeles godt att resa. Om ni vill bli min skugga,
så skall ni få allting fritt under resan.

— Det är för galet! sade den lärde mannen.

— Men sådan är nu verlden, sade skuggan, och sådan blir
den! Och så gick skuggan.

Den lärde mannen hade det alldeles icke bra, och sorg och
plågor följde honom, och hvad han talade om det sanna, goda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/1/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free