- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 1 /
449

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 62. Ett godt lynne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upp om natten och jamade, för att grannarna skulle tro att
hon höll sig katt; så girig var hon.

Här hvilar en fröken af god familj; i sällskap skulle hon
alltid låta höra sin röst, och så sjöng hon äfven: »Mi manca
la voce
!» Det var den enda sanningen i hennes lif.

Här hvilar en jungfru af ett annat slag. Då hjertats
kanariefågel börjar skrika, stoppar förståndet fingrarna i öronen.
Skön jungfrun stod i äktenskapsgloria —! Det är en
hvardagshistoria — men det är
vackert sagdt. Låt de döda
hvila i fred!

Här hvilar en enkefru,
som hade svansång i
munnen och ugglegalla i
hjertat. Hon gick omkring i
familjer på rof efter nästans
fel, alldeles som i gamla
dagar »polisvännen» gick
omkring för att få reda på
en rännstensbro, som icke
fans till.

Här är en familjgraf;
hvarje slägtled af den
familjen höll så tillsammans i
tron, att om hela verlden
och tidningen sade: Så är
det, men sedan den lille
sonen kom hem från skolan
och sade: Jag har hört det på det sättet, så var hans sätt det
enda riktiga, ty han var af familjen. Och säkert är, att om
det träffade sig så, att familjens gårdstupp gol vid midnatt,
så var det morgon, om också brandvakten och alla stadens
klockor sade, att det var midnatt.

Den store Goethe slutar sin Faust med, att den »kan
fortsättas»; det kan äfven vår vandring här ute på kyrkogården.
Hit kommer jag ofta. Gör en eller annan af mina vänner
eller icke vänner mig förtret, så går jag hit ut, söker upp
en gräsbevuxen plats och inviger den åt honom eller henne,
som jag vill ha begrafven, och så begrafver jag dem genast;


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/1/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free