Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 100. En berättelse från klitterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid sidan af jungfru Klara; hans tankar voro emellertid så
riktade på Gud och den heliga förrättningen, att han först då
de reste sig, märkte hvilken som hade varit hans granne; han
såg tårarna tillra utför hennes kinder.
Två dagar derefter reste hon upp till Norge, och Jörgen
gick och gjorde nytta i huset, var ute på fiske, och då fans
der mera fisk att fånga än nu för tiden. Makrillstimmen lyste
under de mörka nätterna och visade hvar de gingo; knorrhanen
knorrade och kolkrabban uppgaf ömkliga skri, då den jagades;
fiskarna äro icke så stumma som man säger. Jörgen var det
vida mera i fråga om hvad han bar inom sig, men det skulle
väl också någon gång komma fram.
Hvarje söndag, då han satt i kyrkan och hans ögon föllo
på Marias bild på altartaflan, hvilade de äfven en stund på det
ställe, der jungfru Klara hade knäfallit vid hans sida, och han
tänkte på henne, huru hjertans god hon hade varit emot honom.
Hösten kom med kallt regn och snöslask, vattnet stod och
pjaskade på Skagens gator, sanden kunde icke sluka allt vattnet,
man måste vada, om icke segla med båt; stormarna kastade
fartyg efter fartyg upp på de dödsbringande bankarna; der
var snöyra och sandyra, sanden dref i hop omkring husen, så
att man måste krypa ut genom skorstenarna, men det var ej
någonting ovanligt här uppe; varmt och godt var det inne
i stugan, ljungtorf och vrakstumpar sprakade och knastrade,
och köpman Brönne läste högt ur en gammal krönika, läste
om prins Amlet af Danmark, som från England kom i land
här uppe vid Bovbjerg och levererade ett slag; vid Ramme
var hans graf, bara ett par mil från ålbondens hem;
hundratals ättehögar reste sig der på heden, en stor kyrkogård;
köpman Brönne hade sjelf varit der vid Amlets graf. Man talade
om gamla tider, om grannarne, engelsman och skottar, och
Jörgen sjöng då visan om »kungens son af England», om det
präktiga skeppet och huru det var utstyrdt:
»Det var förgyldt mellan båda bord,
derpå stod skrifvet vår herres ord.
Och der stod måladt i främre stam,
den kungason tog sin jungfru i famn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
