Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 132. Gufars bilderbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Nu bläddra vi på i vår bilderbok.
På Ulfeldts plats stod vanärans sten; hvar i verlden restes
väl en som den? Vid Vesterport restes en stod, huru många
i verlden finnas väl som den?
Solstrålarna kysste rullstenen, grundvalen under
»Frihetsstoden». Alla kyrkklockor ringde, flaggorna vajade; folket
jublade åt kronprinsen Frederik. Gamla och unga buro i
hjerta och på tunga namnen Bernstorff, Reventlow,
Colbjörnsen. Med strålande ögon och tackuppfylda hjertan
lästes stodens välsignade inskrift:
»Konungen bjöd, lifegenskapen skall upphöra, åt
landbolagarna gifvas ordning och kraft, att den
frie bonden kan varda frimodig och upplyst, flitig
och god, hederlig medborgare, lycklig!»
Hvilken solskensdag! Hvilken »sommar i by»!
Ljusandarna sjöngo: Det goda växer! Det sköna växer!
Snart faller stenen på Ulfeldts plats, men Frihetsstoden skall
stå i solsken, välsignad af Gud, konung och folk.
»Vi har en gammel landevei,
den gåer til verdens ende». [1]
»Hver stod fast og ufortröden,
stod og stred og favned döden!» [2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
