Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 151. Trädgårdsmästaren och herskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blommor i salen, alltid så smakfullt ordnade; färgerna kommo
genom sammanställningen liksom i ett starkare ljus.
— Ni har smak, Larsson! sade herskapet. Det är en gåfva,
som är er gifven af vår herre, icke af er sjelf.
En dag kom trädgårdsmästaren med en stor kristallskål; i
den låg ett neckrosblad; på detta var lagd, med sin långa,
tjocka stjelk ned i vattnet, en strålande, blå blomma, stor som
en solros.
— Hindustans lotus! utbrast herskapet.
En sådan blomma hade de aldrig sett; och hon stäldes om
dagen i solskenet och om aftonen i reflekteradt ljus. En hvar,
som såg henne, fann henne märkvärdigt vacker och sällsynt,
ja, det sade till och med den förnämsta af landets unga
damer, och hon var prinsessa; klok och hjertegod var hon.
Herskapet satte en ära i att öfverlemna henne blomman,
och den kom med prinsessan upp på slottet.
Nu gick herskapet ned i trädgården för att sjelfva plocka
en blomma af samma slag, om en sådan ännu funnes, men
den stod icke att finna. Så kallade de på trädgårdsmästaren
och frågade, hvarifrån han fått den blå lotusen.
— Vi ha sökt förgäfves, sade de. Vi ha varit i drifhusen
och rundt omkring i blomsterträdgården.
— Nej, der är den visserligen inte, sade trädgårdsmästaren.
Det är blott en ringa blomma från köksträdgården, men hvad
den är vacker, icke sant! Den ser ut, som om den vore en blå
kaktus, och är likväl endast blomman på ärtskockan.
— Det skulle ni ha sagt oss strax! sade herskapet. Vi
måste tro, att det var en främmande, sällsynt blomma. Ni
har nedsatt oss hos den unga prinsessan. Hon såg blomman
hos oss, fann den så vacker, kände den inte, och hon är
riktigt hemma i botaniken, men den vetenskapen har inte med
köksväxter att göra. Hur kunde det falla er in, gode
Larsson, att sätta en sådan blomma upp i salen! Det var att göra
oss löjliga.
Och den vackra blå praktblomman, som var hemtad från
köksträdgården, flyttades ut ur herskapets sal, dit den icke
hörde, ja, herskapet gjorde en ursäkt hos prinsessan och
berättade, att blomman blott var en köksväxt, som
trädgårdsmästaren hade fått det infallet att sätta fram, men att han
derför hade fått en allvarsam tillrättavisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
