Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
sionsförening att utgöra någon försvarsorganisation —
behovet av en sådan hade ej ännu gjort sig gällande.
Föreningen ställde sig i stället i förbund med
Fosterlandsstiftelsen. Men den fara, som hotar en förening, då den sluter sig
till en större organisation, faran att förlora sin
självständighet, förelåg ej i detta fall, sådan ställningen då var. Och
emedan nämnda missionsförening, tack vare sin egen inre mission,
ej behövde lida något intrång från Fosterlandsstiftelsens
sida, kunde ett gott förhållande mellan båda föreningarna
bevaras och samverkan på den yttre missionens område äga
rum, i det Fosterlandsstiftelsens hednamission kraftigt
understöddes av Jämtlands läns Missionsförening. När sedan
svenska kyrkan började egen mission, understöddes även
denna. Att det ej skedde från början berodde ej på någon
överdriven hänsyn för bemälda stiftelse utan helt enkelt på
att kyrkans mission då ännu ej fanns. Hade den moderna
församlingsrörelsen med dess arbete för kyrklig samling,
kyrklig ungdomsvård, kyrklig mission och diakoni redan då
funnits, skulle Arbman och ’hans själsfränder helt visst ha
hälsat den med glädje. Väl talade man ej så mycket om
kyrkan på den tiden, men man handlade i stället och
demonstrerade därigenom den livskraft som fanns i den på
sekteriskt håll förhånade och utdömda kyrkan. Man kunde
säga: »non multa loqvimur sed vivimus». Och vad man
åstadkom inom orten var faktiskt en kyrklig renässans,
Att samarbetet med Fosterlandsstiftelsen kunde försiggå
så lugnt och utan slitningar berodde på den omisskännliga
kyrkovänlighet, som på den tiden fanns hos de ledande
inom Stiftelsen, om ej hos alla så dock hos en del av dem,
och den aktning, de måste hysa för de kyrkans män, som
hade ledningen inom Jämtlands läns Missionsförening, på
grund av det betydande arbete, de presterat, och det
obestridda anseende, de härigenom åtnjöto i sin provins. Tack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
