Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något pjunkiga, känslosamma andlighet torde ej rätt väl ha
passat för det jämtländska folklynnet. Enstaka exemplar
av Sions nya sånger funnos dock här och var i gårdarna.
Jag hörde i min barndom några av dem sjungas, t. ex, N:o
37: »I Lammets död och smärta Består mitt nådaval».
Ej heller den pietistiska litteraturen synes ha varit
mycket känd i Jämtland, Luthers postillor funnos däremot
i en del hem. De kommo flitigt i bruk, då den s, k,
gammalseparatistiska rörelsen började. Huvudhärden för denna
rörelse, som började på 1850-talet, var Hammerdal, där en
väckelse uppstått genom lappkateketen K. L. TELLSTRÖMS
nitiska verksamhet[1]. Bortsett från denna ort, som ju låg
utanför Arbmans egentliga tjänstgöringsområde, var dock
den sistnämnda rörelsen, vad Jämtlands län angår, ej av
större betydelse. Smärre kretsar av gammalseparatister
funnos i Ovikens och Hede pastorat ävensom på några
andra ställen, men de synas ej ha drivit någon propaganda
utanför närmaste grannskapet.
Långt farligare, ur kyrklig synpunkt, voro baptisterna
med sin kända stridbarhet, aggressivitet och expansionsdrift,
tack vare vilka egenskaper de lyckades utbreda sina
åskådningar, som i och för sig tycktes så föga lämpade för den
jordmån, där de sökte slå rot. Svenska kyrkans område
betraktades av dem som fritt land, kyrkans medlemmar som
fritt villebråd.
Psykologiskt förklaras deras framgångar av den
karaktär av fritt personligt vittnesbörd, som deras förkunnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
