Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under det rörliga fältkriget, hvilket allt ökar 2. liniens
användbarhet som besättningstrupp.
3. uppbådet eller 3. linien — landstormen — omfattar
hela den värnpliktiga befolkningen, hvilken ej ingått i
någotdera af de andra uppbåden. Landstormen kan
naturligen ej samtidigt uppbådas inom hela landet, emedan de
fredliga yrkena i så fall nästan helt och hållet skulle
afstanna, utan träder blott i verksamhet inom de landsdelar,
hvilka mera omedelbart beröras af krigshändelserna. Dess
organisation blir ännu svagare än 2. uppbådets, och den
består i regel uteslutande af infanteri. Användbarheten
blir också i hög grad beroende af det stöd, den kan finna
af egna fält- och besättningstrupper eller af befästningar
och andra betäckningar, och naturligen kommer det icke i
fråga att föra landstormen utom den egna hembygden.
Utom dessa trenne uppbåd, hvilka äro afsedda
omedelbart för striden, måste inom skyddade landsdelar
uppsättas s. k. ersättningstrupper, hvilka skola utbilda och
utrusta personal och hästar för att ersätta afgången inom
fält- och besättningstrupperna, så att dessa kunna
bibehållas så fulltaliga som möjligt. I regel äger hvarje regemente
eller själfständig bataljon sin särskilda ersättningsafdelning
i den vanliga tjenstgöringsorten under fred.
Indelningen af stridskrafterna i trenne linier är ej
någon nyhet i vårt land. Redan den store konungen Gustaf
II. Adolf genomförde nämligen en dylik indelning. Som
1. linie använde han efter den tidens sed hufvudsakligen
utländska värfvade trupper, men äfven inhemskt värfvadt
rytteri, de s. k. landsfanorna. 2. linien utgjordes af
landsfänikorna, d. v. s. infanteriregementen, hvilka utskrefvos
inom landskapen och i regel indelades på mindre
kronohemman, och slutligen fanns landstormsplikten stadgad i
lagen, hvilken föreskref, att i högsta nöd befolkningen skulle
utgå “man ur huset“ (en man från hvarje hushåll). Under
den långa tid af förfall, hvilken inträdde efter konung Karl
XII:s död, ändrades äfven denna organisation, så att vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
