Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tal, hållet i gladt lag.
Xunsch, du gudalika gåfVa,
Du, som gifVer mod och kraflt,
Dig allena vill jag lofva
För din ädla must och saft!
Styrk mig uti allo nöd,
Gif mig rus intill min död!
Ser leke till Tinet att det s& rMt Ir eek står så
dlgeUga i glasena eek går så litt In, ntan håller eder
till f insehen allena.
Det var i forntiden en konung i
Jerusalem, benåmnd Salamon, Davids son, som kunde
äta och dricka; hans mun var såsom en
ho-nungskaka och hans läppar såsom ena myrrha;
hans buk var icke fylld med potatis, och
margen i hans benpipor var icke utspädd med
vatten. Han älskade icke heller vinet, det der
gifver strupen en sträfhet att sjunga svårliga;
derfore var ock hans mun ljuflig som honung
och från hans läppar utgingo de visa orden:
Ser icke till vinet att det så rödt är och
står så dägeliga i glasena, och går så
lätt in, utan håller eder till punschen allena.
Ordspr. B. 23: 31.
Så, älskade åhörare, talade Salomon, denne
vishetens budbärare, då han lärde sitt folk huru
de rätteligen skulle nyttja de håfvor, hvarmed
man uppfriskar de hungriga och gör de tör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
