Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
— Er egen skog? — återupprepade Fredrik för-
vånad.
— Ja visst, hela verlden tillhör ungdomen, sjun-
ger skalden, dessutom har jag annekterat platsen med
eröfrarens rätt, och så kan jag väl få rå om denna
lilla torfva så länge som jag ligger på den. Sedan
må den gerna för mig få en ny égaré.
Grefven fann fettklumpen ganska jovialisk. Han
hade aldrig förr hört eganderätten så lätt vinnas och
förloras.
— Är ni kommunist, min herre? — frågade han
muntert.
— Ja visst, när det gäller att taga för sig af de
rätter, hvarmed naturen serverar, — svarade den till-
frågade i samma skämtsamma ton, — men för öfrigt
är jag student, om det kan roa er att veta och möj-
ligen ingifva er en helsosom förskräckelse.
— Förskräckelse?
— Just så. Har ni icke hört talas om att vara
skapt som en student? Det är just jag. Se på mig!
Jag tål att se på, skulle jag förmena.
— Obestridligt, — medgaf grefven, som fann sam-
talet mer och mer originelt. — Ni är student, säger
ni, men huru har ni då kommit hit? Det är långt’
härifrån till Lund.
- Åhja, några mils väg är det visserligen häri-
från till Saxos glada och lärda stad, der de härliga
lagrarna gro! — svarade den liggande patetiskt och
reste sig derefter med möda upp. — Jag kunde nog
béhöft sofva litet mera, ty det var ett grundligt af-
skedsgille vi firade på gästgifvaregården i Höör eller
Hurfva, hvad tusan det heter. Det var, om man så
vill, en sorgefest, men vi hade också skäl till att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
