Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
stora skyldigheter mot sitt stånd och endast i un-
dantagsfall hafva de rätt till att uraktlåta denna
sin skyldighet. Ett sådant undantagsfall är fattigdo-
men . . .
— Gifves det väl något annat? — afbröt henne
modern.
— Kärleken! — svarade Augusta med så fäst
ton och såg sina föräldrar så öppet i ögonen, att det
icke föll dem in att tro att hon uttalade sitt hjertas
innersta tanke.
De trodde att hon skulle blifvit förlägen om hon
det gjort.
— Hm! — invände baronen. — Visserligen är
kärleken en mägtig känsla, dock tror jag icke att den
berättigar en adlig dam till att glömma sina stånds-
pligter.
Augusta var nu visserligen af samma mening,
men kärlek och förment pligt kämpade en svår strid
i hennes inre. Hon kände sig förvissad om att plig-
ten skulle segra, men denna seger skulle blifva mycket
dyrköpt, den skulle i hennes hjerta qvarlemna ett oläk-
ligt sår.
– Min far, — sade hon, — det tyckes som om
vi alla äro ense om att lifvet på landet i år är mera
enformig än vanligt och som orsaken näppeligen härtill
lärer kunna undanrödjas, så föreslår jag att vi göra en
liten resa innan Vi till hösten flytta till Stockholm
för att der tillbringa vintern.
Båda föräldrarna gillade förslaget. En utrikes
resa var ju en angenäm förströelse och en sådan be-
höfde de alla. Till och med den lille pojken, som
gret hvarje dag för magisterns skull, blef åter liflig när
han hörde talas om den stora resan, på hvilken han vis-
serligen icke fick vara med, men han viste att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
