Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
som till Berglund. Den förre skulle icke blifva merä
än hans lärare, den senare hade derjemte varit hans
vän.
— Spelar magistern biljard? — frågade baronen,
inom sig öfvertygad om att han skulle fä ett nekande
svar.
— Nej, — svarade studenten, - det finnes blott en
biljard i Lund och hvarken tid eller råd hafva till-
låtit mig att besöka den.
— Mycket aktningsvärdt ! — förmenade friherr-
innan, soin strax fattade ett slags tycke eller rättare
medlidande med den beskedlige ynglingen.
— Tråkigt! — mumlade baronen halfhögt. — Ni
kan förmodligen heller icke skjuta med pistoler?
— Nej, herr baron! — svarade informatorn blos-
sande röd. — Jag ämnar att bli prest och . . .
— Derföre håller ni er till de andliga vapnen och
bryr er ej om de verdsliga . . . Kan ni rida?
— Jag har aldrig varit pä en hästrygg.
— Sjunger ni?
— Jag förlorade rösten i målbrottet.
— Spelar ni något instrument?
— Nej. Som barn försökte jag någon tid att
spela fiol, men när min lärare förklarade att jag icke
var i besittning af några musikaliska anlag, så ville
min far icke längre betala för min undervisning och
för att ej oftare underkastas detta tvång slog jag sön-
der fiolen.
– Det var klokt gjort af er, herr magister, —
sade baronen leende, — ty derigenom besparade ni
edra medmenniskor många lidanden. Jag vet ingen
värre pina än när öronen sönderslitas af falska fioltoner.
— Det skall ni slippa, herr baron, — försäkrade
studenten förlägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
