- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
45

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Tor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tors namn ingick ock i bekräftelseformler. Härom
yttrar Olaufr Petri i sin krönika s. 12: “Om thenna guden
plä-ghade the allmenneliga sweria och seya, Ja Thore gudh, Ney
Thore gudh, som än nw när gambla bönder i brukning är. 4<
Enligt Hyltén-Cav. I, 283 brukades samma uttryck ännu vid
slutet af 1600-talet i Värend. — Enligt meddelande af
Amanuensen Lindal forekommer i den gamla sv. komedien Vitulus
flerestädes eden: vid Tor. — Härmed kan för Danmarks
räkning jämföras, att eden “Nej, Tore gud!“ ännu på Worms tid

förekom (se Geijer, Svea Rikes Häfder T, 153.

Namnet ingår vidare i åtskilliga ord och uttryck såväl i
riksspr. osm munarterna, särdeles i benämningar på åskan,
hvilken därmed betecknas såsom ett verk af Tor. Så i ordet
tor-dön, fsv. þordön, thordyn, mask., Rdq II, 51; dialektformen
torendön anföres af Hyltén-Cav. II, X (jfr da. Torden, no. dial.
Toredyn, Toredun; isl. tycks ej äga någon omedelbar
motsvarighet, ty det i nyare isl. poesi förekommande j&orduna är enligt
Cl. Vigf. bildadt efter da. Jfr ock sk. gomosdön.). Detta
sammansatta ord ingår vidare i åtskilliga dial. uttryck såsom
tor-dönsstenar, forntida stenredskap, äfven om echeniter, Rietz;
de gamla stensakerna betraktades såsom den förkroppsligade
blixten, vapen, hvilka åskans gud slungade efter trollen. Ur
någon mytisk föreställning utgå väl ock växtnamnen tordöns-

nässla om Urtica urens (Runa för 1849 efter Smith m. fl.;
örten skall på Isl. anses af alla växter äga den kraftigaste
verkan mot trolldom) och tordönsskräppa (äfven döneskräppa)
om Rumex domesticus, Sk., Rietz,*) — Af tordön är ock det
af Rietz för Sk. och Bl. uppgifna verbet tordöna, åska, bildadt;
jfr da. tordne. Om det från Dalsl. och Bohusl. angifna
lik-betydande torna, såsom Hyltén-Cav. H, X antar, hör hit eller
är bildadt af den best. formen af gudens namn, kan jag ej
af-göra.

Ur en medeltidshandskrift, “troligen från början af 15:e
århundradet4*, anför Rietz ordet toraakt: “eth stort t. oc
liong-eller4\ Mycket nära stående bildningar äro t or åk, tordön, hos

*) I skällsordet tordönanöt, Sk., Rietz, står väl däremot första
loden blott förstärkande ungefär som blixt — i blixtfull, dunder — i
åtskilliga dialektord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free