Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Valtanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herre över himmel och jord, och jag har kommit
för att föra fram hans ord till er.»
»Har han sändt valtänder?» blev det morska
svaret.
»Nej. Men dyrbarare än alla valtänder är...»
»Det är seden hövdingar emellan att sända
valtänder», avbröt Bulin. »Din hövding är antingen
en gnidare eller också är du ett dumhuvud som
kommer tomhändt upp bland bergen. Se, en
frikostigare man än du har kommit före dig.»
I det han sade detta, visade han valtanden som
han fått av Erirola.
Narau stönade.
»Det är Ra Vatus valtand», viskade han till
Starhurst. »Jag känner mycket väl igen den. Nu är
det ute med oss.»
»Det var en tacknämlig handling», sade
missionären, i det han lät handen fara genom sitt skägg
och satte sina glasögon till rätta. »Ra Vatu har
velat att vi skulle vara välkomna.»
Men Narau stönade på nytt och drog sig
tillbaka från de hälar han hittills så troget följt.
»Ra Vatu skall snart bli Lotu», förklarade
Starhurst, »och jag har kommit för att göra er
delaktiga av Lotu.»
»Jag vill inte ha att göra med er Lotu», sade
Bulin stolt. »Och jag har beslutat att du skall slås
ihjäl i denna dag.»
Bulin nickade åt en av sina resliga män, som
steg fram och svängde sin klubba. Narau flydde
in i närmaste hus och försökte gömma sig bland
kvinnor och mattor. Men John Starhurst sprang
7 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
