Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. 1828. den 21 Maj - Pot-Pourri - Rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c 16 )
kommer att bli supplement. Hurü långt stå vi ej
efter, våra stamförvandter i England, Tyskland ocb
Sanmark,, uti allt hvad rörer kännedomen af den
gamla fosterländska diktkonsten? Von der Hagen
har ensamt utgifvit mer i denna vag, än alla
Svenska litteratörer tilJsammantagna. Och hvad har icke
England för ypperliga samliDgar i den egentliga
folkdikten? Den, som möjligen icke kommit att
tänka öfver vigten och betydelsen af folkpoesin,
hvilken i det södra, så väl som det nordliga
Europa, är käUan till all natiAnell skaldekonst, hänvisa
vi till Sismondis rygtbara verk De la Littératare du
ntidi de l’E\irope, och synnerligast till den deri
befintliga afdelningen, som handlar om La littérature
provencalej samt vidare till Walter Scotts företal
till Minslrelsy of the Scottish börder, och Geyers
till Svenska Folkvisor. Man skall då kumla för sig
förklara uppkomsten af nationalskalder, sådana som
en Burns, en Scott, en Bellman. — Att det
företag, vi här ofvanföre anmält, kommer att möta all
välvilja från allmänhetens sida, kan man ha allt
skäl att hoppas, serdeles som Utgifvaren lär lemna
all möda ospard, att rikta kollektionen med
sammanställning af närslägtade ämnen ur våra
befryndade grannars, äldsta sångkoust.
= Samma skriftställare, som tagit vårdnad om
nyssnämnde folksånger, påstås jemväl ha i sitt ägo
artiga lemningar af våra förfäders signerier och
Irolldomskonster. Sådana saker kunna, i anseende
†i!l vådan för den obildade klassan, naturligtvis ej
istryck komma till allmännare kunskap.
Ickedessmindre förtjena de, liksom all annaD villfarelse och
jlrring af menniskoförnuftet, att sammanföras, till
rättelse och upplysning för häfdatecknaren, samt till
kuriositet i allmänhet; hvadan det vore att önska,
det den om fäderneslandets häfder förtjente
mannen i något offentligt bibliothek nedlägger en så
egen och besynnerlig skatt, hvilken kom att bilda
ett värdigt motstycke till svartkonstsakerna i den
bekanta af Königsmark eröfrade Codex gigantens,
hvilken befinnes på Kongl, liibliotheket.
= Herr Nicander lär, under sin vistelse’i Rom,
ha arbetat pà ett sorgespel. I Runesvärdet redan
röjde Hr. N. icke obetydliga anlag för den
dramatiska skaldekonsten. Han har sedermera, i andra
diktningens grenar, vunnit renhet i formen,
smidighet och musikaliskt behag i versbyggnaden. Vi
hoppas derföre, att, då han nu å nyo söker
Melpomene: pris, han skall vinna det med heder. Enär
studium af den dramatiska konsten skall väsendtligt
ha ingått i planen for Hr. N:rs utländska resa, bör
ban, genom den erfarenhet, som kan erhållas från
bekantskapen med stora Theatrar i främmande
länder, vinna en säkerhet i det sceniska, hvilken, att
dömma från öfversättningen af Othello, förut icke
varit Hr. N:rs besittning. Att lefva ute i den
rörliga verlden, hvartill man på resor, mer än
eljest, har tillfälle, är synnerligast nödigt för
dramaturgen, hvars yppersta förtjenst det är, att med
sanning teckna menniskolifvet i dess charakteristiska
lägen. Hr. N:rs sångmö skall det visserligen lända
till förmån, att få samla sina krafter till
syselsättning med en af poesiens mera objektiva arter; äfc
vensora ett vackert skådespel skall bli en dyrbar
skänk åt den inhemska vitterheten, hvilken uti det«
ta skaldeslag har, bland nyare alster, ett alltför
lätt räknadt antal. ■
= Innan kort utkommer andra delen af
Professor Franzéns Skaldestycken. Att vi, med hvarje
älskare af sann diktkonst, längta efter en fortsatt
njutning af något det älskligaste och blidaste, som
kan uppvisas af något lands poetiska skatter, behof-*
ver icke sägas. Den Franz<?nska lyran står, bland
det hjerta och effektsökande hos vår tid, såsom en
ren och ädel perln, bland många, både äkta och
oäkta, juveler. Tonen, som löper öfver de kiara,
melodiska strängarna, är liksom en flägt från
Guldålderns tid, från Edens palmer.
— |tf| lin t ||’ 1 i f| ,, )il .lit tf| I- i 14 jm|f
= Af Lehnberg* Predikningar väntas i dagarne
en ny upplaga, neml. fjerde upplagan af i:a och
2:a Delen samt tredje af den 3:e Delen.
e= Man vet, huru långt manufaktur-och
fabriksdriften stigit i senare tider. Näppeligen skulle man
dock tro, att denna slöjdernas utvidgning äfven inom
den sköna konsten skulle finna någon motsvarighet.
Detta är likväl, och vi tillägga ty värr, för
närvarande fallet i Frankrike. Det har nemligen der lör
några år sedan uppstått en hop författare, hvilka
drifva ordentlig fabriksrörelse i dramatisk väg.
Likasom vid de Engelska slöjde-inrättningarna, har cn
hvar sitt göra, ocb en annan sätter sedan ihop de
enskilda bitarna. Att likväl detta resultat af arbetets
fördelning, hvilken spelt en så betydlig roll i
nation a I-ekonomien, kan länd» titt Wrnrfu Ca, Jet
verkligt sköna, våga vi. ännu betvifla. Emellertid
Sr det rätt lustbart, att se äfven poetiska bolag med
ordentliga firmor. I fordna dar kände man blott en
märkvärdig dramatisk firma, Beaumont et Fletcher>
Shakspcarianer. Nu finnas mångfaldiga sådana.
Scri-he harfii likhet med stora handelshus i London,
Hamburg och på andra ställen, upprättat flera
filialbolag, såsom Scribe et Delavigne, Scribe et Vari
ner, Scribe et Mélesville, Scribe et Mazcrcs. Han
sjelf, i egenskap af Chef för! alla husen, står alltid
i spetsen. Dock bar man slutligen ej ansett
dubbèl-talet nog pikant. Ader et Fonton och dylika, ha
numera icke tillfyllest kredit. För att ge glans åt
saken, har man, liksom vissa utländska handelsbus,
föredragit tretalet. Vi läste derföre häromdagen
i Journal du Commerce följande titels auteurs.•
Scribe, Villeneuve et’Duverger, Mclr.sville,
Carniou-clfk et Amédée o. s. v. Huru två- och tre-faldig
firman än må vara, är produkten af dess
verksamhet ofta enfaldig.
Rättelser:
I N:o 3, 4;de spalten, 34 rad. »tår: lillfällcnhet, läs:
tillfällighet.
6:te - 18 — »tår: karrikaturen, läs: la-
rikaluren.
PS Tidni ngen Heimdall, hvaraf en Nummer, «f lika yttre, »om den närvarande, utkommer hvarje lördags mor-
gon, prenumereras för årgången 1828 hos Herrar Norman St Engström med 3 R:dr 16 sk. Banko. De, som önska
Artiklar mfonla, behagade ställa sädana antingen till bemälte Herrar, eller till Redaktionen af Tidningen Heimdall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
