Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. 1828. den 28 Junii - Pot-Pourri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 43 )
här och der forspörjcs, skulle Ti i sådant afseende
egentligen tilja anmärka, att Hr. S. ar på theatern
för mycket aktör. Man märker alltför skenbarligen,
att han agerar, ntt han vill synas varn den, lian
foreställer. Han försmälter icke, såsoin Hjortsberga
fullkomligt sitt väsende med den personage, han
skall återgifva. Det märkes granneligen, att han
på sjelfva scenen vill vara rolig, och icke är det
endast till följd af sin roll. Det är också denna
omedvetna komik, hvilken är så svår alt träffa.
Deremot vittnar hans aktion om mer än vanliga
anlag för lustspelet, om ledighet, eld øch sann
komisk anda. Under en mera vårdad utbildning på
en större skådebana, hade säkerligen Hr. S. blifvit
en bland de tjenligaste, att en gång öfvertaga
Hjorts-bergs roller. Det blir derföre en förlust för Hr.
Wildners trupp och for sommarns tbeaterälskande
allmänhet, ntt mista Ilerr Svanberg, som för
närvarande är sinnad, att öfvergifva sin nu
innehafvande plats.
= Den bekante skalden Dahlgren ämnar utgifva
tn väld samling af sina vitterhets-arbeten, så väl
förut kända, som ännu otryckta. I höst lär den bli
att förvänta. Vi ha med nöje hört en väld.
Författare bedömmas vanligtvis efter sina ofullkomligare
arbeten, och 10 goda kunna oftast, hos allmänheten
och granskaren, icke godtgöra ett svagt Man kan
derföre i detta fall aldrig mot sig sjelf vara nog
ilräng. Hvad som från enskilda omständigheter
kunnat låna värde, saknar detta ofta, då dessa
försvunnit eller upphört att vara kända. Tillfällighets- och
konjunktur-stycken borde derföre aldrig i en ramlad
cvclus offentliggöras. Minst sådana, »om gä in på
det satiriska området; emedan dylika derutöfver
måste, för att komma i åtnjutande af eu poetisk
inätnin», »««•» både höe«* Ma och högst oskyl-
diga. Hvad vår skald serskildt vidkommer, har han
ock så stor tillgång pä sann originalitet och poetisk
rikdoin, att eu svagare afdelning, eller en i thy fall
mindre tjenlig klass, icke behöfver upptagas. För
att yttra en enskild åsigt oin Hr. D:s diktkonst,
skulle vi vilja ge företrädet åt alla sådana stycken,
der han icke söker följa Bellman, utan på egen
hand styr sin kosa. Således sätta vi minst värde på
t. ex. de första taflorna i andra häftet af Mollbergs
Epistlar, der Hellman synbarligen föresväfvat, utan
att kunna uppnås. Men deremot, i bela förslå
häftet af nyssnämnda samling, likasom i de sista
taflorna af andra häftet, är ban förträfflig. I
fantastiska naturbeskrifningar ha vi ej sett honom af någon
öfverträffas. Hvad man i allmänhet förstår med
fantasi-stycken, hör ock till de gyllene frugterna af
hans skaldegåfva. Dock är inbillningens bollspel icke
hos honom det ensamt utmärkande. En glödande
känsla ligger ofta inunder den brokiga fargduken.
De flesta lyriska partierna i Opoetisk Calender och
BabelsTorn, äga en egendomlighet och djerfhet i
tanka som uttryck, en friskhet, ett sprittande lif*
hvilket är lika sällsamt, som hänförande. Luftig och
egentligen poetisk qvickhet, hvarpå man eljeÅ i våra
dagar ej har rikt öfverflöd, finnes der i fullrfigadt
nått. Man träffar blott kanske nog vågsamliet, nog
långsökta jemförelser, nog dristiga bilder. Vi skulle
ock öfverhufvud önska mera vårdnad om språket,
Hera renhet och bestämdhet i form, — något, som
tillhör den yttersta granskningen. Dock ville vi for
’ngen del se sorgßUighctcns brist utbytt mot en
ängslig fejning, ett beräknadt cirklande. Miifa.nr
drägtens vårdslöshet, om ock ej ulllid på sitt il alle
är dock i sig sjelf vida behagligare och naturligare,
än styfkjolen och stångpiskan. Den sanna smaken,
om den klandrar och tillrättavisar den ena, for^èe.,
siar utan skonsmål den andra. "-^a
— Det har varit å bane, att i Lund utgifva en
Fysisk-mathematisk och en Filologisk-filusojisk
t/uar-talsskrift, så att hvarje månad eu nummer skulle
utkomma. Hr. Thomander koin i sådant fall
möjligen ott redigera den filologiska afdelningen, hvad
soin den ock säkerligen ej skulle förlora på, helst
Hr. Th. redun vackert dokumenterat sin linguistiska
grundlighet. Vi lofva oss mycket båtande deraf,
att Hr. Th. har säker kännedom äfven af
Engelskan, hvilket nian i vårt land så sällan träffar.
Förnämligast kan detta erfaras uf de mångfaldiga
tolkningar från delta språk, hvilka på senare åren i
obunden stil förekommit. Den välkända firman C.
R. hör till de få, åt hvilka man med någon
trygghet kan öfverlemna sig, ehuru också den I senare
arbeten förlorat eu del uf siu rättighet till
furtroende. Det är eljest det vanliga, att originalet dr
antingen till ordaförståndet alldeles förfeladt, eller
ock så halft återgifvet, att det ofullkomligaste
plockverk deraf uppstår. Mycket har detta verkat, att
Scott blifvit så olika bedömd. Åtskilliga hu gjort
baus bekantskap i Svenska eller Tyska
öfversättningar, af hvilka mängden är så beskaffad, alt
intetdera Aiket kan förebrå det andra största
okunnigheten om urskriften. —■ Det vore i allt afseende
önskligt, att förslaget med Tidskriften koin till stånd.
Den litterära gemenskapen är för närvarande så god
som ingen, och den litterära kritiken »e
gemenligen sämre, än in«»»< »mcUau den ofta ar i högsta
■naito partisk, samt förråder en oerhörd
fåkunnig-het och inskränkt åsigt. I häriseende till den
Literära förbindelsen och möjligheten att följa tidens
utmärkta företeelser i främmande länder, ha
litteratörerna i Lund, framför dem i Stockholm och
Upsala, fördelen af läget och den deraf följande
lättare tillgång till utländska böcker, tidskrifter,
tidningar ra. m., — en omständighet, som ingalunda
är obetydlig i ett land, der kommunikationen i
bok-väg är så svår, att man här vanligen får cn i Lund
tryckt skrift, först ett år efter det den lemnat
präs-sen, och t ver tom.
= Tvenne af Herr Thomander gjorda
öfversättningar från Aristophanes komma i sommar under
tryckning. Det blir ett föremål för hoppet, att Hr.
Th., till de i många delar utmärkta företräden af
sin redan ådagalaggda öfversättare-talcnt, lägger
äfven förtjensten af mera poetisk frihet i
behandlingen, mera smidighet och mjukhet i formen. Den
ursprungligen mest låfvärda aktning för sitt original
kan, genom alltför starka skrupler, leda till helt
annat, än mau med sin samvetsgrannhet velat
åsyfta. Den rätta medelvägen mellan trohet och frihet
fir här, såsom eljest, ingenting mindre än lätt att
råka.
= Fröken Johanna v. SchouUz lär i Augusti
månad ämna sig till Köpenhamn, för att emottaga
undervisning i sång af Hr. Siboni. Efter att någon
längre tid ha begagnat denne berömde sånglärares
handledning, lär resan komma att fortsättas åt
Italien. Vi fornya här vår en gång förut framställda
önskan, att utländningcn ej vid detta tillfälle mi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
