Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 68 )
man foga kännedom af hvarannan; hvarje Rike stod
orubbligt på sin punkt, utan att bry sig om,
huruvida det andra hade något alt lemna i utbyte eller
ej. England hade äfvenledes cn så kallad klassisk
skola, hvilken slöt sig intill den gamla Franska.
Bland skalder, som dit böra föras, var Pope den
utmärktaste och snillrikaste. Men äfven han blef af
de ensidigt romantiskt stämde på det högsta nedsatt;
bonom fränkändes till och med allt snille. The poets
of the. Lake, for hvilka Wordswortb och Southey
stodo i spetsen, och hvartill äfven Coleridge
räknades, föreställde härolderna af den nya
ullra-romanti-ska andan. Mellan Lake-skolans anhängare och dess
vederparter uppstod en hård strid. Men när den
första hettan var öfver, och romantikerna hunnit
rätt inse sin kallelse, bemöttes den Franska
vitterheten ined mera uppmärksamhet. Man förkastade
väl de klassiska konstlärarnes pedanteri och
inskränkta åsigter, de vittra formskärarnes naiva okunnighet;
men man såg äfven i den ensidigt utvecklade
theo-rien en syftning åt det bättre, om den ock blifvit
undertryckt, och — hvad som förnämligast var —
man erkände det goda öfverallt der det fanns. Man
fann, att hos de klassiska skalderna en stor
öfverlägsenhet i snillegåfvor måst gifvas, när de, med så
tunga, onaturliga bojor, kunnat skapa något skönt.
De blefvo derföre återinsatte i sina rättigheter. Scott
var bland de yngre den förste, hvilken ställde Pope
på en förtjent plats. Byron vitsordade sedan hans
företräde. Man har lyckligtvis kommit derhän i
insigt, att man tror sig kunna med godt samvete
värdera Pope, på samma gång sora Shakspeare, och
tvertom.
1 Frankrike har småningom samma liberala anda
gjort sig gällande. Af England* vin» hjeltar var det
egentligen endast Shakspeare, man fordom ej kunde
med. Spencer, ehuru samtida, och således
inbegripen i domen om ett ohyfsadt tidehvarfs
representanter, njöt likväl långt mera försköning; ty hans fel,
t. ex. de toma allegorierna, voro äfven
Fransmännens. Men genom Scott lärde inan känna det ädla
och sköna i den romantiska lyftningen, och så blef
man snart vän med den store dramaturgen. Engelska
skådebanan fulländade verket. Populariteten af den
Engelska litteraturen är i Frankrike så stor, att de
flesta exemplar, hvilka utom England läsas af
Shakspeare, Byron, Scott, Moore m. fi. äro tryckta i
Paris. Der gifves äfven ut en tidskrift, Revue
Bri-tannique, som enkom är ämnad för urval af
Engelska Journalers uppsatser.
Under det sålunda de egentliga kämparne för
stridiga åsigter om det sköna, Engelsmännen och
Fransmännen, börjat uppbära hvarandras alster, lär det
ej löna mödan för någon enstaka stridsman uppe i
•våra aflägsna bygder, att arbeta mot strömmen, hvars
lopp han ej förmår hindra. Hvad som dock mest
förundrat oss, är den inkonsequens, som röjes i striden
mot det romantiska. Vi känna nemligen en
konstdomare, som högt uppsätter Schiller, men nedsätter
Göthe: som ställer Scotts behandling af romanen
under Mad. Cottins, Lady Morgans och Salvandys.
Hade han icke förfarit efter hugskott, borde han insett,
att Göthe och Scott, mer än någon annan
författare i vårt tidehvarf, ligga de klassiska Fransmännen
nära. Med undantag af Faust, hade Göthes arbeten
säkerligen blifvit berömda af sjelfva Voltaire, Göthes
älskling, om de varit samtida. Schillers diktning Sr
deremot i allt, utom diktionens högspända flygt,
Franska poesiens fullkomliga vederspel. Scott
närmas Fransmännen, i forståndets öfvermagt, i formen»
klarhet, fasthet och objektiva bestämdhet, då
deremot Fru Cottin, med sina icke obetydliga
förtjenster, besväras af den sjukliga sentimentalitet, som
var en verkan från Franska revolutionens upplösande
charakter, samt af den naturen frånträdande
lyftning, hvilken rådde hos hennes samtida i Tyskland,
och der ännu är till en del att finna. Hvarföre
Lady Morgan och Salvandy nämnas så utmärkta,
förstå vi ändå mindre. Den enas förtjenster i Ida
äro lånta från Fru Stael, i Flora Macarthy från.
Scott utan att kunna uppnå någondera forebildens.
Den andre är, såsom romanskribent, föga
underhållande, emedan ban är alltför litet dramatisk. Man
blir, i en lång roman, trött vid ett e"vigt
berättande. Man kan ej samla ibilderna i sin föreställning,
när de ej sjelfva uppträda.
= Kongl. Theaterns ovissa ode fortfar att vara
samtalsämne för högre och lägre kretsar i hufvudstaden.
Utom det verkligen maktpåliggande i sjelfva saken,
gifves i det nya och ovanliga något för ögonblicket
kittlande. Att vi aldrig frugtat någon Theaterns
upplösning eller reduktion, kunna vi tryggt bekänna.
Sujetterna behöfva Theatern, och Theatern
sujetter-na; ehuru vi, sanningen att säga, icke anse detta
forhållande på det bela det lyckligaste. Funnes här
2:ne inrättningar för Spektakler, vore väl sådant mest
fördelaktigt, ej mindre för Theater-Chefen, än de
agerande. De nödsakades ej då å ömse sidor, alt
sc genom fingret med hvarandras svagheter. Gifvet
är emellertid, att, så som sakerna nu stå, de båda
nigiami förr eller xouar» nuUtp räcka Hvarannan
handen. Sättet, hvarigenom slikt kan
tillvägabringas, är ännu en hemlighet, och vore denna ock att
genomskåda, ville vi ej söka att tränga den igenom.
Den spelande Staten säges icke blott medelst sina
förut afgifna förklaringar vara bundeu; en inbördes
förpligtelse skall, som det påstås, stärka detta band.
Å en annan sida förmenar man sig veta, det åtgärder
blifvit anordnade, for att få det af Grefve Puke ad.
interim uppgjorda Reglementet till dess verkan
åter-kailadt. Huruvida, i fall ett nytt skick i afseende
få föreskrifter inträder, någon rubbning i annat
ommer att äga rum, och hvilken denna kan blifva,
är ett föremål for den outtömliga gissningen; någon
lärer dock bli oundviklig. Somliga vänta sig, att i
en företrädare få se en efterträdare; somliga rigta
sina förhoppningar åt annat håll. Men så grannlaga
mål böra fridlysas för den offentliga betraktelsen.
= En härstädes sistl. Onsdag utkommen tidning har icke
väl upptagit, att vi kallat det nya Theater-Reglementct
"det föreslagna." Vi vilja cj tvista om ord, och om vi
dermed kunna göra någon till nöjes, skola vi gerna kalla
det "gällande," ehuru det de faclo icke är och troligen
icke blir detta, af brist på personer, som underkasta sig
dess foreskrift. Mera anmärkningsvärd torde dock den
omständigheten vara, att ett Blad, som eljest aldrig nog
hastigt kan få allmänna stadganden ändrade efter sina
åsigter, är så mån om det nya Reglementets helgd. Men när
man erinrar sig, att just samma författning är det
hufvudsakligaste hindret för Theaterns reorganisation, ock
att försvara dess oomkulistötlighet är att föreviga oredan ,
och så till sägande satta både Styrelsen och personalen
knifven på strupen, löser sig gåtan af omtankan för
Reglementets bestånd.
På Tidningen Heimdall kan hos Herrar Norman
för nummerföljden från Julii
& Engström prenumereras med a R:dr a4 sk. Banko
månads början intill årets slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
