Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C »s )
Men liur hans Conto balancerar,
Och hur han sjelf sig ruinerar,
Mar han ej tid, alt tänka pä.
Kongreganister, stats-intriger,
Och Jesuiters dolda iiger,
lian troget spanar alla dar;
Men hur hans dotter intrigerar,
Och minanderar, koketterar,
Derom han än ej kunskap har.
Han läser parlaments-taktiken,
Och träffar hufvudet på spiken,
I hvad oppositionen rör;
Men den taktik, hans fru studerar,
Och som från toffeln deriverar,
Till lydnad honom återför.
Uppfostrings-komilen han klandrar,
Och mellertid hans gosse vandrar
På krog och spelhus alla dar.
Om nya stuls-obligationer
Ilan göra vill propositioner,
Men hans reverser ingen tar.
Om alla furstars testamcnler,
Och arf-fördrag och dokumcnter,
Han noga underrättar sej;
Men pengar ät sig sjelf förvärfva,
På det hans barn må nugot ärfva,
Derom bekymrar han sig ej.
S.
VofeVourri.
— Man har länge, ehuru förgäfves, väntat, att
pä vår Stora Theater få se Schillers förträffliga,
tragedi Wallenstein. Alt detta stycke mer, nn något
annat af den stora skalden, är berättigadt till burskap
på en Svensk scen, vet en hvar, som känner piesen,
hvilken i många delar är äfven ea triumf for Svenska
namnet. Dettyckes dock, som skulle intet hinder nu
.finnas for Theater-Styrelsen, att upptaga nämiyla
sorgespel, sedan detsamma blifvit i slutet af
nästlid-ne månad gifvet uti Paris, och på sjelfva Thédtrc
Francois, med enhälligt bifall. Någon förebråelse
för Tysk smak är således ej vidare att befara.
Stycket är, efter Schiller, af Liadières bearbetadt för
Franska scenen. Det lär vara mera imitation, än
öfversättning. Det heter Walstein, tragédie en cinq
actcs. Förkärleken för Gustnf Adolph har hos förf.
varit så stark, att han låtit Gustemberg, under
upprepandet af Wallensteins segrar, nämna Lützen , blott
for att lemna Wallenstein tillfälle, att afsäga sig
den heder, som tillkom hans store motståndare,
om hvilken en Fransk tidning säger: ce Gustave
Adolphe, vainqueur des or äges de la Baltiquc cornme
de la ligue impériale, et venant aux charnps de Lutzen
s’enseve!ir sous ses tropliées et rester victorieux mente
après son noble tre’pas. Journal des Ddbats, som
behandlar de tvenne första representationerna, berömmer
högeligen den sceniska uppsättningens sorgfällighet, och
"den sköna och rika enheten ide talrika kostymerna."—
Före Schiller, var detta ämne för Engelska
skådebanan bearbetadt, under namn af AIbcrtus Wallenstein,
of Glapthorne. Benjamin Constant har äfven, för nära
20 år tillbaka, gjort en imitation af Schillers
Wallenstein, belönt med loford af Fru Stael och Barante,
hvaremot den strängt granskades af den bekante
kritikern Hoffman. B. Constant hade nemligen
sammanträngt Schillers trilogi till en vanlig fransysk
tragedi, inskränkt dess personal från 4o till i3, och
antalet af verser frän 9000 till 1600. Samma lärer
förhållandet — om man skall tro la Gazette,—
vara med närvarande bearbetning; och det är
anmärkningsvärdt, att la Gazette, som i politiskt hänseende
är ett ultralstiskt blad, i litterärt är af en liberalare
ton, än le Constitutionel, hvilken i detta fall med
mera hängifvenhet sluter sig till den gamla skolan.
Enligt la Gazette, är den af nyssnämnde Journal
berömda tragedien en kall och misslyckad kopia af
Schiller; Wallenstein förvandlad till en vanlig
konspiratör, de intressanta bi-personagerna uteslutna,
och Max Piccolommi förvandlad till Gallas,
Wallensteins mördare, genom ett misstag, hvarigenom
således den historiska sanningen äfven onödigtvis
uppoffras.
= För vänner af Thorilds minne torde följande
utdrag ur ett bref från Greifswald ej sakua intresse.
"Härom dagen besökte jag Thorilds graf. Dei\
är vid kyrkan Neuenkirken, en knapp mil utom
Greifswald. Endast ett enkelt kors höjer sig öfver
mullen, men på detsamma läses följande märkliga
inskrift. O riva, viva Divinitas mete anima! anima
Tibifni Tibi sum thorild.
Man har i filosofens efterlemnade papper funnit
dessa ord »inder rubrik: epitaphium, likval »tan
något af lionom lemnadt bestämdare tillkännagifvande
af deras ändamål. Vid sjelfva inskriften liar
originalets skrifsätt noga blifvit följdt, så att äfven
namnets tecknande med liten initial iakttagits."
= Den bekante poeten Béranger’s Chansans inédi tes
lia blifvit i Frankrike belagda med’seqvester, ur
trenne skäl: såsom innehållande förgripelser mot
Konungen, gäckeri af statsrelionen, och såsom särande
sedligheten. Endast för det förstnämndu brottet blef
dock af konseljen seqvestern fastställd. Det stycke,
som i synnerhet befunnits stötande, är ett poem
under namn Sttcre de Charles le simple. Man
förmodar, alt Charles Dtipin, som försvarade
Béranger vid förra anklagelsen, skall äfven nu bli hanr
advokat.
= Barante, den snillrike historieskrifvaren, skulle
den 7.0 dennes ta sitt inträde i Franska Akademien.
Jotty skulle besvara talet,
= Som rummet nekar oss, all i detta blad intaga
en utförligare granskning i afseende på den
kon-cert, hvilken nästlidne Tisdag gafs af Hr Frans
Berwald, torde vi i nästa nummer få återkomma till
detta ämne.
= Fröken v. Schoultz har ej förr, än i dessa
dagar, anträdt resan till Köpenhamn, för att hos Hr
Siboni, och sedermera i Italien, utbilda sina
musikaliska anlag.
Pi Tidningen Heimdall kan bos Herrar Xormnn & Engström prenumereras ined 1 R:dr >4 ’k- Banko
f&r nummerföljden fräu Juli månads början till årets alut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
