Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:0 36. 1828.
STOCKHOLM.
den 20 Dec.
Tryckt
hos
JoilAX IIÖRDEBG.
Utdelas
hot
Nobman & Engström.
Z&ittcrfjct.
Samtidens vittra skrift ställarre.
i:a Artikeln.
D en närmare bekantskap, sora i senare tider
blifvit underhållen i afseende på tilldragelserna i den
Tyska och Danska litteraturen, samt de författare,
hvilka i större eller mindre mån verkat på dess
utbildning, synes icke med samma omsorg hafva sträckt
sig till den Engelska och den nyare Fransyska.
Visserligen sakna Byron, Scott och Moore, likasom
Chateaubriand, Casimir Dela Vigne och Alphonse
de Lamartine icke hos oss läsare och beundrare.
Enskilda arbeten af dem hafva ock, dels i
öfversättning, dels under original-form, blifvit egendom
hos den Svenska allmänheten. Men dermed borde
man måhända anse bekantskapen med Englands och
Frankrikes nyare vitterhet snarare som börjad, än
fulländad. För att rätt bedömma äfven dessa
författares relativa värde, bör man tillika känna den
omgifning, i hvilken de verkat, de brytningar eller
öfvergångar till något bättre, som de antingen
börjat, påskyndat eller fulländat, och de författare,
som jemte och före dera arbetat för samma
ändamål. öfver t. ex. ZoAe-Skolans strid i den
Engelska villerhctcn , llviJLcn > o£> Ulioga fall ......nor
om den inom vår egen, som vi nyligen öfverlefvat,
har ej ens den ytligaste framställning varit lemnad.
En sådan skulle likväl synas vnra af högt intresse,
dels för jemförelsen skull, dels för att af det
resultat, som en dylik brytning i en beslägtad
litteratur inedföi t, kunna sluta till hvad vi sjelfva
dervid möjligen må hafva vunnit, eller förlorat, och
hvad vi ännu kunna ha alt hoppas. På samma sätt
har den hvälfning, som i den Franska litteraturen
ägt och äger rum, hittills endast i förbigående
varit omnämnd, utan att de, sora önskat erhålla
någon närmare kännedom om denna litterära
revolution, dess syftning, fortskridande, och de hinder,
den halt att bekämpa, funnit denna önskan
tillfredsställd. Victor Hugo, Alfred de Vigny, Charles
No-dier., Jules Lcfcvre o. a., äro ännu bos oss i
allmänhet föga kända, ehuru de ägt ett ganska betydligt
iuflytande på den litteratur, i hvilken de uppstått,
— ett inflytande, som bör synas af så mycket
mera vigt, som dessa förfnttare stå ännu i kraften af
sin utveckling, under det de mera lysande
stjernorna Chateaubriand, Dela Vigne, Jouy, på samma
sätt som Scott, Moore, redan stråla från sin
aftonhimmel. Om man skall, äfven i vittert afseende,
fortgå med den tid, i hvilken man lefver, bör en
närmare bekantskap med dessa samtidiga författare i
andra länder icke saknas.
För att, så vidt vår inskränkta förmåga
medgifver, medverkn till delta ändamål, ämna vi söka
efter hand lemna en, så vidt möjligt, fullständig
teck-piug af dc märkligaste skiften i den nyare Fransy-
ska och Engelska litteraturen, äfvensom a£ de
författare, hvilka spelat hufvudrollerna. Skulle vi
lyckas vinna något bifall i detta vårt bemödande,
ämna vi dermed äfven förena resultatet af våra
forskningar i den nyare Italienska litteraturen, hvars
senare författare, Monti, Pindemonti, Niccolini,
Cesa-rottij Foscoloj Manzoni, m. fl. ännu i allmänhet äro
här i landet nästan främlingar. Öfversigten af det
bela blir derigenom så mycket fullständigare.
Detta arbete, vi inse det, skall blifva förknippadt med
många svårigheter. Den Svenska bokhandelns
erkända långsamhet, förorsakad dels genom ringa
afsättning, dels genom transporternas tröghet, lägger,
i förening med det omåttligt höga priset på
utländska böcker, serdeles Engelska, icke lätt
öfvervinner-liga binder för en större fullständighet, vid
bedöm-raandet af främmande auktorers verk. Den .senare
omständigheten har synnerlig vigt i ett land, der
all rent litterär sysselsättning öfverhufvud medför
snarare uppoffring, än vinst, i ekonomiskt afseende.
Deremot, och då det icke billigen lärer kunna
fordras af en Svensk tidnings-redaktion, att förse sig
med alla lefvande författares samtliga
original-arbeten, måste det bli för oss, och för hvar och en sora
åtoge sig detta vidsträckta arbete, omöjligt, att
alltid i hvarje serskild omständighet granska sjelfva
IsIIavh». Att lätn påskina m nädan omfattning och
detaljkännedom på samma gång, vore ett
charlatanen, hvartill vi ej vilja göra oss skyldige. Intet
hufvudsakligt skall dock, som vi hoppas, förbises,
och då vi hittills icke slutit oss till någon vitter
koteriförening, utan gerna och villigt hylla det sköna,
under hvad form eller namn det uppträder, torde
läsaren deri finna en tillräcklig borgen för
omdömets oveld.
Vid granskningen af de olika synpunkter, hvarur
man kan begynna ett företag, som detta, hafva vi
varit villrådiga, antingen vi först skulle söka
framställa en tafla af vitterhetens närvaraude ställning i
något af de land, vi omnämnt, eller om det vore
ändamålsenligare, att först göra läsaren närmare
bekant med åtskilliga af de författare, som intaga
något betydligare rum i densamma. Det senare
behandlingssättet har synts oss naturligare. Då man
en gång är bekant med de handlande personerna,
interesserar sjelfva handlingen mera. De mindre
kända namnen IVordsworth, Southey, Nodier , Hugo, m.
fl., som skulle figurera temligen främmande, både i
afseende på åsigter och egenskaper, i en tafla af den
vittra striden, som a priori framställdes, få mera
betydelse och deltagande, då man nyss genomögnat aj»
teckning af deras förfatlare-bana, samt gjort sig mera
förtrogen med deras arbeten och litterära grundsatser.
Sedan individerna varit föremål för en enkom för
dem beräknad framställning, är det tå mycket
lättare, att utföra grupperingen. Vi ämna derför, utan
att bestämt binda oss vid en viss kronologisk
ordningsföljd, eller ett kaussaliskt samband mellan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
