Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren till sitt rum. Ur en stol vid fönstret reste
sig en ung man.
"Herr Hencke — fröken Willner,"
presenterade Nana. Helena kände genast igen honom
från gårdagen, men han tycktes ej känna igen
henne. Nana satte sig i skrivbordsstolen och
fortsatte läsningen av sitt manuskript, och
Helena blev anvisad soffan. Hon satt där stel och
besvärad och kände hela tiden hans blickar, utan
att våga se upp. Han lutade sig tillbaka i stolen
och betraktade henne under halvslutna ögonlock.
"Världens minsta fötter!" tänkte han och log
för sig själv. Från fötterna vandrade hans blick
till händerna, som även vunno hans obetingade
gillande. Så höjde han blicken till hennes
ansikte, men slog genast åter ned den och började
om från fötterna igen. Han kände mycket väl
igen henne. "Hon tycker nog, att jag är en
tölp," tänkte han och kände sig som en stor
klumpig björn framför henne. När han för fjärde
gången lyfte sin blick till hennes ansikte, sköt
blodet i flammor upp i hans kinder, ty hon mötte
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
