Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägen är vackrast, då skymningen stiger upp
från Strömmen, blå som vattnet självt, och då
alléns träd avteckna sig som skarpa silhuetter
mot den svagt rosafärgade himlen. Då
lykttändarn långsamt kommer gående, och den ena
lyktan efter den andra blossar upp som en liten
sol och kastar reflexer, vilka darra i vattnet likt
gula, slingrande ormar, och Dramatiska teatern
lyser som ett sagopalats av marmor. I
skymningen blevo människorna lika figurerna i ett
skuggspel, där de skyndade förbi varandra, och
lyktskenet for över deras vita ansikten. Georg
Willner strövade omkring på gatorna och njöt
av allt på en dagdrivares sorglösa sätt. När
någon utsikt fängslade honom, kunde han stå
stilla långa stunder, och han tröttnade aldrig på
skådespelet, då vaktparaden kommer
inmarscherande på Gustav Adolfs torg med hjälmarna
blänkande i solskenet, och grunden tyckes darra
under den triumferande musiken och de
takt-fasta stegen.
"Stockholm är inte likt en människa," bru-
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
