Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hellenernas land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rang ej egde några ringmurar utan egentligen bestod af fem enkla och föga
prydliga byar, utöfvade en nästan oinskränkt makt. Hela sydöstra kusten
af Peloponnesos, Tornax-berget ända till udden Maläa, den fruktbärande
dalen kring floden Eurotas, liksom Taygetos kala och vilda bergshöjder, lydde
under Spartas välde; ja denna stad hade till och med besegrat sina vestra
grannar, Messenierne, intagit deras städer Andania och Stenykloros, deras
starka fästningar Ithome och Eira, och utsträckt sitt område ända till
joniska hafvet. Då vi nu angifvit det lakoniska områdets vidsträckthet hafva vi
tillika antydt landets beskaffenhet och utseende. Under det att vi gå norrut
öfver de landsträckor, som ligga emellan de erymanthiska och lykaiska
bergen samt Joniska hafvet, skola vi taga dem i närmare skärskådande.
Thriphyliernes område och landskapet Pisatis, i hvilka vi först inkomma,
voro mer eller mindre beroende af det nordligare belägna Artis. Floden
Alpheios, som nedströmmar från Arkadien utmynnar i Pisatis och vattnar under
sitt lopp flere fruktbara och väl odlade slätter, isynnerhet den stora slätten,
vid Olympia. Ej mindre fruktbara voro de fält, som omgifva den eleiska
floden Peneios. Deremot är det i norr vid Korinthiska viken belägna Achaia,
hvars tolf städer äfven bildade ett statsförbund, tätt genomstruket af berg.
Arkadien, eller det land, som intager midten af Peloponnesos, är
alltigenom ett vildt bergland. Dess vattendrag nedflyta dels till hafvet med
Alpeihos och Eurotas, och dels bilda de småsjöar eller nedstörta i hålor och
afgrunder, hvarifrån de sedan skaffa sig underjordiska utlopp. I närheten af
staden Pheneos, i landets norra del, nedstörtar bäcken Styx bland berg och
kala klippor. Trakten är så vild och hemsk att man gaf underjordens flod
namn efter denna bäck. Äfven kärren vid Stymphalos voro i forntiden
bekanta såsom dystra ödemarker. I vestra delen af landet drifva
herdestammar sitt nomadiska och kringirrande yrke, i östra delen deremot fanns
städer, af hvilka Tegea och Mantiriea på sin tid voro i besittning af rätt stor
makt.
Sjelfva landet Grekland, i den vidd som här ofvan angifvits, eger
ungefär lika stort qvadratinnehåll som konungariket Portugal; men dess inflytande,
dess språk, seder och befolkning voro ej inskränkta inom detta trånga
utrymme. Dess kolonier hade befolkat det södra Italien och Sicilien och
blomstrade på Mindre Asiens kust; vi hafva redan lärt känna sådane vid
Bosforos, Propontes och Hellesponten, men de utbredde sig äfven kring Pontus
Euximus och ända till Palus Mäotis. Till Hellas räknades äfven de i
ägeiska hafvet kringströdda öarne eller kykladerne, d. v. s. de i krets liggande.
Ibland dem märkas för fruktbarhet, odling eller handel öarne Andres, Tenos
och den på vin och olja så rika Naxos, Dionysis vagga. Genom
handelsrörelse och sina marmorbrott, som först i sednare tider blefvo använda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
