Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Argonautertåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade gifvarinnan inväft sitt dolda raseri och alla Tartaros lågor, hvilka blefvo
lössläppta så snart de berörde menniskokroppen. Kreon skyndade till för
att släcka de lågor, som omhvärfde hans dotter, men då fattade de äfven i
honom och konungaborgen samt förvandlade allt till stoft och aska. Under
det att Medea flydde på sin drakvagn, grepo Korinthierne hennes barn, som
sökte skydd vid Heres altare, och dödade dem.
Enligt en sednare saga skall Medea sjelf hafva dödat sina barn, Jasons
älsklingar, och sedan skyndat på sin vagn och ilat dädan. Sålunda
framställes äfven förhållandet i Lidners Medea, ett bland de få svenska försöken
att tillgodogöra sig de klassiska tidernas rika poetiska material. Jason sjelf
sof en gång i skuggan af det på land uppdragna Argos och dödades af ett
trädstycke, som nedföll från detsamma. På detta sätt afslutades hans dystra,
glädjelösa tillvaro. Medea åter jägtade efter nya fröjder och hopade
gräslighet på gräslighet under utbrotten af sina vilda begärelser.
Vi hafva redan berättat, huru hon fann skydd hos och blef gift med
konung Ägeus, och huruledes hon sökte att förgöra Theseus, men denna
fortsättning af sagan låter ej bringa sig i sammanhang med tidsföljden för dessa
tilldragelser, emedan den atheniensiske hjelten upptages såsom deltagare i
den kalydoniska jagten och argonauterfärden. Det är icke vår uppgift att lösa
dylika motsägelser, isynnerhet då sagan ej angifver några årtal utan endast
berättar gudarnes och hjeltarnes bragder. Utan att fästa sig vid ett otroget
slägtes tvifvelsmål, fortsätter den sin berättelse om trollqvinnans sednare
äfventyr, huru hon lik en brinnande meteor flög öfver städer och länder, vid
lägligt tillfälle gjorde visiter hos ryktbara hjeltar och alltid hade god råd på
gift, dolkar och svartkonst. Men denna olycksbringerska passade ej för det
ljusa, gudasköna Hellas; hon hatades öfverallt och blef snart fördrifven från
hvarje plats, der hon ämnade slå ned sina bopålar, och måste slutligen
återvända till sitt fosterland Kolchis, der solens ljus endast sparsamt
framskymtar genom moln och töcken, och der mörker och okunnighet hvilar öfver
barbarernes hela tillvaro. Derstädes hade hennes fader Aeetes blifvit afsatt
af sin broder Perses, och irrade nu omkring i ödemarkerne åtföljd af blott
några få trogna. Hon uppsökte sin fader och intalade honom att göra ett
djerft anfall på tronröfvaren. Då han anryckte med sin lilla hop mot den
fiendtliga hären, följde hon honom och sjöng trollsånger, som ur jorden
uppkallade förfärliga gestalter, hvilka drogo förut i striden och förskräckte de
fiendtliga stridsmännen. Aeetes återvann sitt konungavälde, i hvars utöfvande
han understöddes af sin trollska dotter.
Jasons död, hans barns mord genom modrens hand, Glaukes, eller
Kreusas, som hon ock kallas, brinnande brudklädning, gifver sagan ett
oväntadt tragiskt slut. Hjeltarnes första uppträdande, liksom den segerrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
