- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
83

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget till Troja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Zeus och öfrige gudar, o gifven att denne min son må
varda en gång utmärkt som jag sjelf bland Troiska folket,
varda så modig och stark, och Ilios mäktigt beherrska,
att man må säga en gång: långt öfvergår han sin fader,
när från striden han kommer, och bär blodsudlade byten
efter besegrade män, till innerlig fröjd för sin moder.


Med dessa ord återlemnade han barnet till modren, som leende under
tårarne föll i hans famn. Då han skiljdes från henne strök han henne
vänligt öfver de blomstrande kinderne och sade:

Arma gemål, o var ej så djupt i hjertat bedröfvad,
endast om ödet så vill, mig någon till Hades skall sända;
ödets beslut deremot ingen bland dödliga undflyr,
modlös eller behjertad såsnart till verlden han kommit.
Dock dig hem till palatset begif, och din egen befattning,
slända och väfstol sköt, och befall trälinnorna äfven
sköta sitt värf, ty männerna blott må sörja för kriget,
dock förnämligast jag bland alla, som föddes i Troja.


Sedan skyndade hjelten tillbaka till stridens hvimmel, som skalden
åskådliggör i all dess mångfald och rörlighet. Framställningen är så enkel men
tillika färgrik och målande som sjelfva naturen, och mången gång
framskymta sådana veka drag af en ömsint menniskonatur genom allt stridens
buller och krigarnes ohejdade vildhet, att man knappt kan afhålla sig från
att blifva rörd deraf. Ett sådant intryck gör Hektors afsked från Andromache.

Men hjelten har ej tid att hängifva sig åt några, vekhjertade känslor;
han vill utplåna den skam, som hans broders fega uppförande ådragit
Trojanerne, och han utmanar nu de grekiska anförarne till tvekamp.

Furstarne höra hans ord men rygga, ty Hektor tyckes dem serdeles stor
och manhaftig. Deröfver vredgas den gamle Nestor, som uppräknar sina
bragder och berömmer sig af att i sina unga dagar aldrig hafva vikit ett
steg för en fiende. Nu framträder först den brunhyade hjelten Menelaos,
som visserligen erkänner motståndarens öfverlägsenhet, men likväl ej vill tåla
någon smälek. Straxt derefter framträda åtta andra tappra män, som ej sky
striden. Genom lottning utväljes nu Telamoniden Ajas, som i mod och
kroppskrafter ej står långt efter Trojanen.

»Ser du,» ropar han glad och stolt till sin motståndare, »att det ännu
finnes stridbara män bland Hellenerne. Upp derföre till strids om du det
vågar.»

»Tror du dig kunna skrämma mig med stora ord?» svarade Hektor.
»Men jag har lärt att strida och mina handlingar skola nu bekräfta mina
ord. Skydda derföre ditt bröst och hufvud, ty jag ämnar ej döda dig med
bakslug list utan i öppen strid.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free