Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgerliga inrättningar, seder och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
toner tjusade de blodlösa skuggorna och de obevekliga Eumeniderne, ja till
och med den dystra Aides, så att han lofvade, att Eurydike skulle få åtfölja
sin make från underjorden, om han ej såg sig tillbaka efter henne på vägen
derifrån. Men, redan nära hiinmelens klara ljus, kunde han ej motstå sin
längtan att se henne, han såg sig om och hon blef för alltid förlorad för
honom. I stum smärta satt han i sju dagar vid dön strömmande Hebros,
irrade sedan klagande omkring i Hämosbergen, der han slutligen blef
söndersliten af rasande Månader. Omkring den grafkulle på ön Lesbos, under
hvilken hans hufvud hvilar, bygde näktergalar sina bon och sjöngo der
skönare och mera klagande än annorstädes.
De dikter om gudarnes uppkomst, som tillskrifvas Orpheus, äro af vida
sednare ursprung, men de omsluta dock kanske här och der en och annan
urgammal tradition, som presterne mumlade vid offren i Dodonas lundar eller
under Parnassos’ pinier. Att sådana gamla traditioner ännu funnos i behåll.,
bevisas af det så kallade Orpheiska brödraskapet, en förening af personer,
som ännu ordnade sin gudstjenst och sitt lefnadssätt efter de gamla hemliga
lärorne, och som isynnerhet, nästan som de indiska Brahmanerne, alldeles
afhöllo sig från förtärandet af all mat, i hvilken kött ingick som beståndsdel.
En dylik, men vida enklare
Theo-gonie, eller lära om gudarnes uppkomst,
tillskrifves Hesiodos, en skald från Askra
i Böotien. Han skall redan hafva firat
en seger som sångare, vid en täflan i
Chalkis på Euböa. Skalden hade sjelf
sett den heliga grottan i de kretiska
bergen, der den nyfödde Zeus fordom hölls
fördold för sin fader Kronos, liksom
stenen i Delphi, hvilken den sednare
slukade i stället för den förre, och sålunda
likaledes hört presternas sånger om dessa
underbara ting. För öfrigt bevisar så väl
formen som innehållet af hans dikt, att
han ej kan hafva lefvat före år 800 f.
Hesiodos. Q^ j)etta synes äfven af en annan di-
daktisk dikt, som tillskrifves honom: »Verk och dagar», en samling af
lefnads- och klokhetsreglor, hvilka förträffligt måla folket och tidsandan. Vi
bifoga några verser deraf:
Gästfritt inbjud din vän till bordet, men icke din ovän.
Främst af alla den bjud, som granne nära dig dväljes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
