Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Tre bröder Tcmenos, KrespJiontes och Aristodemos, Hyllos’ barnbarn stodo i
spetsen för dem. Enligt ett orakelspråk skulle anfallet ske från sjösidan och
en man med tre ögon vara deras vägvisare, derföre byggde de skepp i
Naupaktos vid korinthiska viken, och funno äfven en skicklig vägvisare, vid
namn O an/los 9 som hade förlorat sitt ena öga, men som var så skicklig
ryttare, att han var såsom sammanvuxen med sin häst, hvars ögon han då
gjorde sig tillgodo. Straxt före afresan blef Aristodemos ihjelslagen af
blixten, men hans tvillingsöner, Eurysthenes och Prokles, trädde i hans ställe,
så att företaget ej derföre blef uppskjutet. Det fick en lycklig utgång.
Genom en segerrik drabbning blefvo Herakliderne med sina doriska och
ätoli-ska kamrater herrar öfver större delen af Peloponnesos. Man skred genast
till landets delning, så att Oxylos fick det fruktbara Elis på vestra kusten,
Temenos den Argeiska halfön, Aristodemos’ söner Sparta och Kresphontes
Messenieu.
Vi kunna ej bedöma huru mycken eller liten sanning ligger till grund
för denna berättelse, men hvad som otvifvelaktigt är sannt, är att Dorierne
eröfrade Peloponnesus. Svärmar af denna företagsamma folkstam kommo
sannolikt sjöledes till Argolis och underlade sig halfön, såväl som hela östra
kusten, under det att andra skaror besatte Elis, följde Alpheios öfre lopp,
hvarefter de sedan kommo till Sparta, genom att följa den ej långt derifrån
belägna Eurotas, och grundlade Stenykleros i Messenien. Dessa båda städer
äro ej tillgängliga från hafvet, och det är ett historiskt faktum att Eurotas
nedre dal liksom sjökusterne först sednare och så småningom dukade under
för Spartas växande makt. De Achajer, som bodde i dessa trakter och
ej ville underkasta sig de råa eröfrarne, grepo till vandringsstafven och
skaffade sig på norra kusten af Peloponnesos, längs korinthiska viken, ett nytt
hem, som efter dem kallas Achaja. De utträngde derifrån sina
stamsläg-tingar Jonierne, som i sin ordning måste flytta bort och funno en
tillflyktsort i Athen.
Men ännu fortfor rörelsen bland Dorierne, deras lycka förmådde dem
till nya krigståg och en afdelning företagsamma krigare framträngde mot
Korinth. De slogo läger på en kulle, ej långt från staden, och lemnade ej
den rika staden i fred förr än den öppnade sina portar för dem. Men så
snart de hade fått fast fot der, tågade de öfver näset mot Megära. De
intogo äfven denna stad med kringliggande område, men stötte slutligen, då
de ville utvidga sin makt österut, på Athen, som satte en gräns för deras
segrar. Deremot öfvergingo de till den blomstrande ön Ägina, der de
sedan bildade en stat, som blomstrade genom kultur och sjöhandel.
Alla dessa fiendtliga infall och utflyttningar stodo i sammanhang med
folkvandringar, som skedde något tidigare i norra delen af Hellas. Thes-
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
