Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De Messeniska krigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
de druckna insomnade; sedan löste hon hjeltens bojor och försåg honom
med vapen.
Under sådana bragder och tilldragelser hade krigets sjuttonde år redan
inbrutit och med det timman för det tappra folkets undergång. Om det
synes beklagansvärdt då en modig menniska dukar under för ett jernhårdt
öde, efter att länge hafva kämpat mot detsamma, utan att uppnå sitt
stora, föresätta mål, är det hjertslitande att se ett helt folk krossas och
gå under, ej till följe af laster, vanslägtande från förfädren eller moralisk
svaghet, utan endast genom ett sammanstötande af yttre ogyrisamma
omständigheter. Detta var fallet med den messeniska stammens hjeltemodiga
qvarlefvor, som hittills hade bibehållit sig obetvungna och obesegrade på
Eiras bergskam. En Lakedämonier lefde i otillåtlig förbindelse med en
messenisk qvinna. Han besökte henne under en mörk ovädersnatt, men erfor
då att hennes man hade kommit hem tillika med de öfriga vakterna, emedan
han ej väntade något öfverfall på en sådan natt. Spartanen skyndar genast
till lägret och berättar hvad han på sådant sätt erfarit. Hären kallas genast
under vapen och börjar bestiga de branta sluttningarne under spionens
ledning. Hvarken storm, regn, den rullande åskan eller de hväsande blixtarne
kunna tillbakaskrämma de härdade krigarena. De inbryta i lägret, der
hun-darnes tjut och skall först bebåda deras ankomst. Messenierna störta upp
ur sömnen och rusa’ emot fienden. På de trånga gatorna lyckas det
Aristomenes och några andra oförskräckta män att hejda den framstormande
fienden. Den nattliga striden belyses endast af de flammande blixtrarna, ty
facklorna släckas af det nedstörtande regnet. Striden slutas ej med dagens
inbrott, ty Messenierna hafva hunnit beväpna sig fullständigare och ordna
sina skaror samt försvara sin frihets sista borg fot för fot. Striden varar
nästan utan afbrott i tre hela dygn, emedan endast en liten del af krigarena
i sender kan uppträda för det trånga utrymmets skull, och den stridande
delen tid efter annan aflöses af uthvilade skaror. På tredje dagen såg
Aristomenes sig tillbakaträngd anda till fästningens högsta punkt; derföre
ordnade han så sina skaror att gubbar, qvinnor och barn omgifvas af de
stridbara männen, samt slog sig sedan med svärd och spjut igenom till
Arka-dien, dit Spartanerna läto honom obestridt draga. Han mottogs der högst
gästvänligt. Hans här, sorn sedan blifvit förstärkt af tillströmmande
flyktingar, inskeppade sig derefter till Sicilien, der den intog staden Zankle,
utvidgade den och gaf den namnet Messana, det nuvarande Messina. Han sjelf
begaf sig till Rhodos, hvars herrskare Damagetos förmälde sig med hans
dotter. Han umgicks nu med planer att söka erhålla hjelp i Asien till sitt
fäderneslands befrielse, men döden gjorde slut på häris utkast och planer.
De underkufvade Messenierna bevarade hans minne i sina hjertan och sim\
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
