Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
flod, som uppkom genom den, samt genom förbindelserna med kolonierna i
Asien och Italien.
Byggnadskonsten isynnerhet utvecklade sig egendomligt. Den kraftfulla
doriska stammen, som hade förskaffat sig öfverväldet i större delen af
Grekland, gaf den sin prägel. Då de doriska folken allvarligen egnade sina
sträfvanden åt konsten, egde de ännu fulla medvetandet af den kraft, genom
hvilken de vunnit sina segrar. Deras krigiska vandringslifs uppgift hade
blifvit löst och de hade skaffat sig boningsplatser, makt och ett stort
anseende genom sina segerrika vapen. .Men ännu öfverlemnade de sig ej helt
och hållet åt en maklig hvila, utan sträfvade fastmer efter att befästa sitt
välde och utbreda det ännu längre. De visste klart med sig att de hade
vunnit sina segrar tillfölje af sin egen inneboende kraft, sin lagbundna
samhällsordning samt gudarnas beskydd och hjelp, och sökte derföre att bevara dessa
sin makts grundpelare genom goda medborgerliga inrättningar; men framför
allt bemödade de sig att bibehålla gudarnes välvilja genom att uppbygga dem
värdiga tempel. Detta skedde i en folkkarakteren motsvarande form, som
derföre kallas den doriska. I densamma hafva de inpräglat sina egna
kännetecken, nemligen en gedigen och massiv kraft, fullkomlig harmoni och ett
vördnadsbjudande allvar, med förkastande af alla öfverflödiga prydnader. De
bevisade sig dervid hvarken ega brist på förstånd eller fantasi, men på ett
sådant sätt att förståndet förhindrade hvarje afsteg från ändamålsenligheten.
Den doriska byggnadsarten kan med tern lig bestämdhet härledas från
trädbyggnaderna. Trädstammar, som inneslöto en reguliert fyrkantig plats,
uppburo hufvudbjelkarne, öfver hvilka sedan tvärbjelkarne framskjöto.
Templets inre bestod hufvudsakligen af rummet eller Naos, der gudabilden stod,
samt den öppna försalen, eller Pronaos. Bakom rummet fanns ofta ännu
ett litet rum eller en Adyton, uti hvilken dyrbarheter, tempelskatter eller
mera dyrbara helgedomar förvarades. Denna inrättning bibehölls nästan
allmänt i de grekiska templen. På sådana trädbyggnader var taket naturligtvis
jemnt sluttande, och det förblef äfven sådant sedan man öfvergått till
stenbyggnaderna, ja, det tyckes till och med som om Grekerne ej förstått sig
på att bygga hvälfda tak.
Den doriska byggnadsstilen utvecklade sig ur denna råa och enkla
början. Doriska pelare trädde i stället för trädstammarna, som uppburo
bjel-karna och taket. De stodo temligen nära hvarandra och uppsprungo i en
rak stam, utan någon förmedlande öfvergång genom basis eller pelarfot, ur
byggnadens golf, till hvilket man kom förmedelst några trappsteg. Deras
höjd var blott fyra gånger den nedre ändans diameter, en proportion, som
sedan betydligt förändrades, då man öfvergick från den ursprungliga
strängheten och stelheten. De svälla nästan omärkligt åt midten till och deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
