Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det persiska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Det persiska riket.
Asien, menniskoslägtets vagga, var äfven den äldsta kulturens säte.
Indiens jättelika byggnader äro äldre än Egyptens, de brahmanska Vedas
(religionsböckerna) äro författade mycket tidigare än hvilken annan skriftlig
urkund som helst De palatser, tempel och bildhuggerier, hvilkas qvarlefvor
man ännu dagligen uppgräfver ur Babylons och Nineves grufhögar, vittna
likaledes om mycket hög ålder. Det fina byssuslinnet, de konstnärligt
förfärdigade arbeten af metall, glas och bernsten, hvilka man i gamla dagar
frambragte i Babylon och Phöuikien, vittna likaledes om. den långt hunna
yrkesfärdighet och kultur, som fanns i Vestra Asien. Men i de asiatiska
folkens utveckling fattades likväl den rastlösa framåtskridandets drift, det
rörliga och i rörelse sättande element, som jagnde Grekerne framåt från det
ena målet till det andra under sökandet efter fullkomligheten. De egde intet
offentligt lif, ingen fri medborgerlig utveckling, de liksom förstenades under
det ok, som deras despotiska regeringsform pålade dem. Men deremot voro
de starka både inåt och utåt genom enheten hos den vilja, som ledde deras
steg och styrde deras öden, och voro derföre serdeles egnade till att utbreda
sitt herravälde och företaga vidt utseende eröfringståg. Sålänge Vestra Asiens
stater och folk stodo på krigsfot mot hvarandra och ofta nog sammandrabbade,
kunde de ej våga att kasta begärliga blickar öfver till Europa; ty i de
trakter, som vattnas af floderna Euphrat och Tigris, och som sträcka sig
ända till Medelhafvet och österut till de skythiska stepperna, som nu bebos
af tartariska och mongoliska stammar, utbredde assyriska, babyloniska och
mediska despoter sin makt, och kämpade ömsesidigt och med oafgjord
framgång om öfverväldet.
Men dessa förhållanden förändrades omkring 500 f. Ch. Då drog en krigisk
hjelte ut på eröfringståg i spetsen för ett härdadt bergfolk, och förenade
de ofvanuppräknade tillika med flere andra stater och riken till ett enda
jättestort välde. Agradates eller Cyrus (Kyros), som han vanligtvis
kallas, regerade då öfver Perserna. Dessa bebodde de vilda berg, som skjuta
upp öfver de stora slätterna vid Persiska Vikens östra kust. De följde gerna
sin herrskare på plundringståg till deras grannars rika och välodlade länder.
De intogo först norra delen af Medien, sedan dess konung Astyages, som
enligt en högst osäker berättelse skulle hafva varit Cyrii morfader, blifvit
slagen och tillfångatagen. Konung Krösos i Lydien, som skulle hämnas sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
