- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
209

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xerxes tåg till Grrekland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

209

med yttersta fara hitkommit på ett skepp från Ägina, för att förkunna sina
landsmän att de voro inneslutna och tvungna att strida. »Themistokles,»
sade han, »nu är tiden inne, och den borde alltid hafva varit inne, då vi
båda stredo om hvilkendera af oss skulle kunna bevisa fäderneslandet den
största tjensten. Derföre kommer jag nu med underrättelser om
barbarerna. De hafva uppställt sig rundt omkring oss, och nu må
Peloponne-sierna gerna tala om afresa så mycket de vilja; nu finnes ingen annan väg
härifrån, än den vi skapa oss medelst våra vapen.»

»Du är ett lyckligt sändebud,» svarade Themistokles, »ty nu har det
skett som jag önskade det. Gå du nu sjelf till fältherren och anmäl huru
sakerna stå.»

Morgonen inbröt, skeppen lättade sina ankaren och anförarena, som nu
ej längre voro obeslutsamma, uppmanade till tapper strid. Från alla sidor
framträngde barbarerna, under det att Hellenerna långsamt rodde bakåt till det
inre af bugten. Då hörde man här och der de högljudda ropen:
»Eeghjer-tade, huru länge skolen J ännu vika tillbaka?» Tillika blef Athenaren
Amei-nias’ skepp äntradt af en Phöriikier; man skyndade till hjelp från båda sidor
och striden blef allmän. Åt vester, åt Eleusis till, midt emot Athenarne,
stodo Phönikierna, och österut stridde Jonierna mot Peloponnesierna.
Striden var ihärdig, och i början, så länge striden blott utkämpades enstaka skepp
emellan, togo barbarerna flera helleniska skepp, men då Hellenerna återställt
sin slagtordning och rörde sig med skicklighet och djerfhet i det trånga
farvattnet, togo sakerna en annan vändning.

Xerxes hade låtit bygga en thron åt sig på ett utsprång af höjden
Aiga-leos, sydvest från Athen. Han skådade helt nöjd ut öfver hafvet och de
många spridda öarna; Psyttalia låg nästan under hans fötter, och längre bort
Salamis samt det aflägsnare Ägina. Hans blickar irrade ända till
bergtopparna på Peloponnesos, hvilka, som han trodde, snart skulle lyda under hans
spira. Men då slaget hade börjat, vände han hela sin uppmärksamhet till
det lilla rum, der striden rasade. Då såg han förvånad huru hans flotta
här och der råkade i oordning, huru de främsta fartygen veko tillbaka och
de eftersta trängde sig fram, huru de krossade hvarandras åror och styren i
trängseln, och derigenom tillfogade hvarandra den största skada; huru
fartygen från Ägina med segrande makt genomträngde massorna på hans venstra
flygel, huru derpå Phönikierna och Agyptierna veko tillbaka för Athenarne
och ännu mera förökade oredan och trängseln vid sundets östra mynning.
Visserligen såg han att åtskilliga af hans anförare utmärkte sig genom tappra
bragder, men han såg tillika att de ej kunde återställa ordningen eller
förekomma nederlaget. Den kariska drottningen Artemisias skepp stredo med
största tapperhet och likaså Samierna. Ett skepp från Samothrake borrade

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free