Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Bygnadskonst, bildhuggeri, målning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
kopparportarna och, då dessa äro öppna, genom till en högre belägen sal
till Akropolis. Men man kan äfven passera från de främre pelargångarna
in i de öppna sidobyggnaderna, af hvilka isynnerhet till venster,
pinakothe-ket, en marmorsal, innehåller de berömdaste athenska målares taflor. Der
äro Orestes och Pylades, Odysseus och Nausikaa, och Athene då hon sköter
Athens stamfader, Erechtheus, under hans barndom, framställda på ett
snillrikt och konstnärligt sätt.
Yi inträda nu genom den bakre salen på det fria rummet. Der finner
man i massa statyer af koppar och marmor, vagnar och fyrspann, trefötter
och annat husgeråd i drifvet metallarbete, altaren och tempel af glänsande,
polerad marmor. Men ändock finner man öfverallt spår af ordning och smak.
Bland alla dessa snillets och flitens alster framstå dock isynnerhet tre
arbeten, som fängsla blicken genom deras framstående plats samt deras storlek
och artistiska fulländning. Der ser man nemligen främst Athene Promachos’
(förkämpen) kolossala bildstod, sedan Erechteus’ tempel, som äfven var
egnadt åt Athene Polias (stadsherren), och till höger parthänon. Den
förstnämnda statyen är väl 70 fot hög med fotställningen, gudinnans hjelmbuske
och spjutspets, som båda äro af guld, skina i solljuset redan på sex
timmars väg från staden mot seglarena och förkunna dem att de närma sig
den hafsbeherrskande staden, till dess, då man kommit närmare, borgen och
Pnyx och museion och andra byggnader så småningom visa sig för dem.
Från Athene Promachos bildstod går vägen till Erechteus’ helgedom.
Här har den helleniska konsten med serdeles skicklighet öfvervunnit de
svårigheter, hvilka platsens beskaffenhet och byggnadens olikartade ändamål lade
i vägen för densamma. Ty på detta ställe var Erechteus’ graf, hvilken, så
länge han fick vara orubbad, skulle vara en skyddande talisman för staden.
Der växte dessutom det oliveträd, som. Athene en gång framkallade ur
jorden under en tvekamp med hafvets gud, och som framskjutit ny grönska
efter Persernas aftåg. Der sorlade ännu den källa, som på Poseidons
befallning framsprungit ur det kala berget.
Medelst flera trappsteg uppstiger man till det medlersta templets försal,
som uppbäres af sex smala Joniska pelare. Till denna sluter sig åt norr
ett rum, som ined sina pelare hvilar på ett mycket lägre golf. Här
strömmar Poseidons källa, här är hans af offergåfvor omgifna altare. På templets
södra sida finnes Karyatidernas (bärerskornas) sal. Det prydliga bjelklagret,
hvilket ej eger någon fris, hvilar här på sex qvinnostatyer, Athenskor prydda
till firandet af panathenäerna, hvilka tyckas uppbära det lika lätt som en
blomsterkrans. Rummet derofvan är alldeles öppet, ty der utbreder det
heliga oliveträdet sina grenar och inflätar dem här och der i Karyatidernas
finhuggna lockar. Bakom den första portiken är den egentliga cellen, hel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
