Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Bygnadskonst, bildhuggeri, målning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
i nienniskomakt, åskådliggjort i materia och yttre oraklädnad. Ändock
sade den blygsamme konstnären, att han ej funnit allt detta af sig sjelf,
utan Homeros hade gifvit honom idéen dertill, då han sade:
Sålunda talade han med en vink från ögonens mörka
bryn; men ambrosiska lockarna kring allherr skaren s hufvud
rullade ned; och darrade då den vida olympen.
Man ansåg Athene Aleas tempel i Tegea i Arkadien, som byggdes först
sednare, eller omkring år 400, af Skopas, såsom byggnadskonstens skönaste
alster på Peloponnesos. Det var omgifvet af en jonisk pelargång; i det
inre uppbars af doriska pelare ett galleri, ofvan hvilket taket stöddes af
korinthiska pelare. Det sednare pelarslaget skall hafva blifvit uppfunnet i
Korinth. Man berättar att Kallimachos, en byggmästare derstädes, hade en
gång fästat blicken på en blomsterkorg, ur hvilken akanthus växten s blad och
trefvare hade växt ut och sedan behagfullt böjt sig ned åt alla sidor under
en derofvan liggande sten; efter denna typ skall konstnären hafva skapat
den präktiga korinthiska kapitalen med åtta yttre och lika många inre
akan-thusblad och blomstänglar under den derpå hvilande afrundade stenskifvan.
Detta pelarslag användes i början högst sparsamt men begagnades sedan till
hela kolonnader.
Å andra sidan stående afbildning är enligt underskriften den af Lysikrates*
choragiska monument i Athen. Det härstammar från sednare tider, men
pela-rena, som äro anbragta till prydnader på detsamma, gifva dock en tydlig
föreställning om denna Pelarordning, som användes till praktbyggnader.
Lysikrates hade år 334, efter den tidens sed erhållit en trefot såsom pris för
sin skicklighet vid uppförandet af dionysiska festchörer. Till minne deraf
lät han upprätta monumentet, en rundbyggnad med qvadratformig
betäckning, och pryda det med sex halfpelare, hvars kapitäler utmärka sig genom
praktfulla former.
Det berättas äfven om en praktbyggnad i Sparta, som blifvit upprest
medelst krigsbytet från Salamis och Platää. Denna var salen persike, hvars tak
ej uppbars af pelare, utan af Karyatider eller Atlanter, statyer i fotsida persiska
drägter. Dessutom uppfördes rikt smyckade tempel i Korinth, Sikyon och
andra städer.
I det praktfulla Korinth var Athene Chalinitis’ (tygelpåläggerskan eller
hästtämjerskan) tempel isynnerhet berömdt. Deraf finnas ännu qvar sju
pelare af dorisk stil. Som det tyckes hade Poseidons tempel på Isthmos, der
de isthmiska spelen firades, äfven dylik form. Från detsammas få
qvarlefvor sträcker sig ännu sluttande nedåt den dalgång, i hvilken Poseidons
heliga granlund grönskade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
