- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
286

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Bygnadskonst, bildhuggeri, målning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286

kastare och slutligen hans i koppar gjutna ko, som till och med besjöngs
af skalderna. Men oaktadt all denna mångfaldiga verksamhet skall Myron
hafva dött fattig, vid hög ålder, hvilket man har svårt att fatta då man
besinnar staternas frikostighet mot konstnärerna.

Man känner endast genom berättelser Hellenernas alster inom
målnings-konstens område, ty vi hafva intet af dessa arbeten i behåll. Målningarna
buro prägeln af den gladt sköna sinlighet, som öfverhufvud taget var en
egenhet för hela det grekiska folket, men uppnådde aldrig den sednare
kristna konstens djupa betydelse. Utvägarna och resurserna voro äfven
tarfligare. Man målade på trädskifvor, linne, pergament och äfven på fuktig
kalk (al fresco). Man begagnade vattenfärger, hvilka man försåg med en
tillsats af lim eller gummi. En lång tid var man inskränkt till de fyra
huf-vudfärgorna hvitt, svart, gult och rödt och dess blandningar, samt lärde
först sednare att känna till andra dyrare och mer lysande färger. Det
en-kaustiska (inbrända) målningssättet var serdeles varaktigt och praktfullt, men
tillika högst mödosamt. Dervid öfverdrogos elfenbens- eller trädtaflor med
färga dt vax, allt efter det föremåls beskaffenhet, som skulle afbildas, sedan
inbrändes konturerna med glödgade jerntenar, hvarefter färgerna sedan smältes
i hvarandra. Denna konst har gått alldeles förlorad.

De äldsta målningarna voro, liksom de äldsta skulpturarbetena, stela
och enformiga samt de framställda rörelserna kantiga och otrefliga. Efter
perserkrigen försökte konstnärerna att åstadkomma mera natur och lif.
Mi-kon och isynnerhet Polygnotos från Thasos prydde salen poikile i Athen
samt Propyläerna och templet i Delphi med målningar. Polygnotos var vän
till Kimon och förlofvad med hans syster Elpinike, hvadan han äfven
anbragte hennes bild i poikile. För sina verk i statens målningsgallerier
fordrade han ingen annan ersättning, än den äran att man skulle hafva
funnit honom värdig att utföra dem. Athenaren Apollodoros var den första,
som använde perspektivet; han fördelade ljus och skuggor i riktiga
förhållanden. Hans af blixten träffade Ajas Oileus var serdeles berömd.
440f. Ch. Xenxis från den italienska staden Heraklea vågade sig på större kom-

positioner, isynnerhet eri Kentaur-familj, på hvilken tafla Keritauren
framställes vild och rå under det att häris hustru, som ger barnen di, äfven midt
i sin vilda natur uppenbarar moderskärlekens seger.

Parrhasios från Ephesos anses såsom en större mästare l perspektivet.
Han skall hafva utarbetat sina arbeten till den grad, att de tycktes
föreställa verkliga kroppar. I en täfling rned Xeuxis målade denne drufvor så
mästerligt, att foglarne kommo fram och hackade på dem, men han målade
ett tygförhänge, som till och med narrade hans medtäflare, emedan denne
yrkade på att han skulle draga undan det från taflan. Deremot besegrades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free