- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
304

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skaldekonst - Historia. Talarkonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Getingarna» (2cp^xsg) är riktad mot sjelfva folket, emot dess
processlystnad, dess fallenhet för att för några oboler om dagen bevista
domstolsförhandlingarna och dervid deltaga i omröstningen.

»Freden» (ElQ^vrj) är ett riktigt fredstal midt i det peloponnesiska
kriget, som förhärjade hela Hellas. En bonde rider in i Olympen på en
torndyf-vel för att hemta freden. Han erfar der, att kriget äfven regerar derstädes
sedan alla gudarna blifvit fördrifna och frederis gudinna insperrad i en håla.
Under det att kriget nu tillyxar en klubba, för att dermed krossa Athen,
befriar bonden med chorens tillhjelp under stort väsen gudinnan och hennes
kamrater, fruktgifverskan och festen, samt får en af dem till hustru. Efter
hans hemkomst firas ett bröllop, vid hvilket många handtverkare infinna sig,
liesmeden glad och belåten, men vapensmeden sorgsen och bedröfvad.

»Fåglarna» ^OQW&sc), hvari skalden utvecklar den rikaste fantasi,
påpekar många Athenares dårskap, som då, under statens olycka, bygde de
galnaste luftslott. Två utvandrare från Athen komma till foglarnes rike och
narra dem att anlägga en stor stad och söka erhålla gudomlig dyrkan af
menniskorna, emedan de skulle vara födda före gudarna, af den ur urägget
kläckta kärleken och chaos. En till Athen afsänd härold återkommer med
den underrättelsen, att staden redan högt ärar foglarna och skulle med det
snaraste afsända en koloni till nya staden.

»Lysistrate» behandlar ett uppror af qvinnorna, hvilka äro förbittrade
mot männen för det ändlösa krigets skuld.

»Grodorna» (Bdrgaypi) angriper Euripides. Dionysios och Silenus
aftaga till underjorden, i ett högst burleskt tåg, for att upphemta en tragisk
skald, emedan man har stor brist på sådana författare.

Historia. Talarkonst.

Från theaterns glada rum, der Aristophanes sångmö uppfriskar och
vederqvicker åhöraren, borde vi nu vandra till de verldsvises portiker och
hörsalar, der de redan i denna period meddela den vetgiriga ungdomen
resultaten af deras tankar om gudomen, verldens uppkomst, staten och lifvet.
Men vi gömma denna utflygt till längre fram, då denna riktnings mera
framstående personer uppträda på banan, och egna oss i stället åt
historieskrifning och talarkonst, i hvilka Hellenerna bevisade sitt mästerskap i lika hög
grad som i andra konster och vetenskaper, hvilka pryda och förädla lifvet.

Hittills hade stora tilldragelser och framstående mäns bragder endast
kommit till efterverlden genom episka poemer samt poetiska traditioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free