Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten- och jordarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Järnmalm förekommer i Voxna, Skog och Forsa. I Los
finnes kopparmalm, koboltmalm och malm innehållande den
vackra metallen nickel. Denna upptäcktes 1751 af en svensk
vid namn Cronstedt. Myrmalm finnes på flera ställen i
landskapet i synnerhet i Järfsö och Färila. I forntiden
tillverkades järn af myrmalm. I senare tid har man vid en fabrik
i Järfsö användt den vid beredandet af rödfärg, men äfven
därmed har man slutat. Malmerna, som finnas, innehålla så
litet metall, att arbetet med att bryta och förädla dem icke
lönar sig. Graniten användes numera huggen ganska mycket
vid byggnader, till trappor, grafvårdar och grindstolpar. Som
ohuggen användes han till grundläggningsarbeten och
brobyggnader m. m.
Ofvanpå berggrunden hvilar ett jordlager. Detta består
af flera olika jordarter, som bildats dels genom bergytans
förvittring och dels af förmultnade ämnen ur växt- och
djurriket. Största delen af landytan betäckes af grus och
mosand. På några ställen har sanden hopats i åsar af flera mils
längd. Längst bland dessa är en ås, som börjar i Färila och
fortsätter nedåt Järfsö kyrka. Därifrån följer han Ljusnan
till Arbrå och fortsätter sedan genom Regnsjö, Mo och
Söderala, där han uppnår kusten. En annan af dessa åsar
börjar i Hassela och fortsätter genom Gnarp ned till hafvet.
I dalsänkningarna, där vattnet icke funnit aflopp, hafva
djupa lager af vattenväxter hopats på hvarandra och så
småningom har bildats kärr, myrar och mossar. Många myrar
innehålla dyjord, som man använder att förbättra åkerjorden
med, men andra innehålla blott mossa. På bottnen af dalarna
förekommer lera. Mest förekommer denna jordart i närheten
af kusten, men aftager ju längre man kommer in i landet.
I floddalarna, i synnerhet på deras sidosluttningar finnes en
jordart, som kallas mälja. Den består af fin sand, svagt
uppblandad med lera. I närheten af kusten förekommer på flera
ställen, såsom i Söderala, Norrala, Högsta och Tuna,
snäckmärgel i mer eller mindre djupa lager. Denna jordart, som
bildats af snäckor och andra hafsdjur, som inbäddats i sanden,
är ett ypperligt medel till jordens förbättrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>