Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya testamentslagen
När 1928 års riksdag antog den nya lagen om arv, innebar
detta ett led i den revision av ärvdabalken, som inleddes i
och med den några år tidigare genomförda lagen om
formynderskap och därmed sammanhängande författningar. Som en
fortsättning av denna revision har man att betrakta det vid
1930 års riksdag på grundval av framlagd k. proposition
fattade beslutet om nya regler på testamentsrättens område. Efter
genomförandet av dessa reformer återstår ännu den sista
avdelningen inom successionsrätten, innefattande stadgande om
dödsbos utredning och förvaltning, urarvagörelse och arvskifte
jämte vad därmed äger samband. Även dessa frågor torde inom
en nära framtid föreligga till slutgiltigt avgörande.
De nya reglerna rörande testamentsrätten bygga på de i
1734 års lag innefattade principerna ehuru under vederbörlig
anpassning efter de ändrade samhällsförhållanden, som
påkallat ändring, komplettering eller förtydligande. Under
riksdagsbehandling av frågan gavs såväl i första lagutskottet som i
kamrarna uttryck åt tillfredsställelse med den lyckliga
utformning, som lagen erhållit därigenom att i enlighet med andan
i 1734 års lagverk tidsenliga föreskrifter givits i en form,
vilken gör lagens innehåll levande för menige man. Detta måste
ju vara av så mycket större betydelse, som det här gäller ett
område av svensk rätt, varom de flesta medborgare ha
anledning att taga kännedom. Med hänsyn härtill kan det också vara
på sin plats att giva en kortfattad redogörelse för de viktigaste
punkterna i 1930 års lag om testamente.
I den principiellt viktiga frågan om testamentsfriheten
bygger lagen i huvudsak på den förut bestående ordningen.
Beträffande testamentariska förordnanden med verkan i en
framtid ha emellertid fastslagits vissa regler, som avvika från
tidigare gällande bestämmelser i ämnet. Förbudet mot
förordnanden, avseende en mera avlägsen framtid, har från att hittills
gälla fast egendom blivit utsträckt till att omfatta även lös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>