Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Perenna växter
Av trädgårdsarkitekten Ester Claesson.
(Se planscherna!)
De fleråriga, örtartade blomsterväxter, som allmänt odlas för
olika prydnadsändamål i våra parker och trädgårdar,
kallas med ett gemensamt namn i dagligt tal för »perenna växter».
Sedan långt tillbaka i tiden har man varit sysselsatt med
odling av perenna växter och i synnerhet i England hava de
sedan århundraden varit kända och omtyckta trädgårdsväxter.
Ursprungligen hava de perenna växterna utgjorts av vilda
arter, som hämtats från så gott som alla delar av världen och
de mest olikartade växtplatser: på torra hedar, i djupa skogar,
i kärr och mossar, på soliga klippor och bergsluttningar såväl
som vid bäckar och stränder.
Mellan de vilda blommorna och många av våra nu för tiden
odlade perenna växter existera emellertid väsentliga olikheter.
Genom hybridisering och ett omsorgsfullt urval bland
fröplantor har det nämligen lyckats odlarna att bringa de vilda
blommorna till en högre utveckling. De hava blivit härdigare och
mera oberoende av växtplats och på samma gång starkare
byggda med styvare skott och kraftigare färgade, ofta dubbla
blommor. De otaliga variationer i form och färg, som efter
hand framkommit, äro därför ett i alla avseenden för våra
trädgårdar lämpat växtmaterial.
Antalet arter, varieteter, hybrider kan i närvarande tid
uppskattas till många tiotusentals och man skiljer inom
trädgårds-världen mellan två huvudgrupper: de som passa för odling i
rabatter samt de som finna användning i det slag av
träd-gårdsbygge, som ‘vi kalla stenpartier.
Rabattväxterna utmärka sig i allmänhet för en kraftigare
habitus än de andra. De trivas i vanlig god, näringsrik
trädgårdsjord. Den bästa planteringstiden är våren eller hösten
från och med augusti månad, men ej senare än att växterna
hinna med att rota sig innan vintern. De fordra för att
fortleva och utveckla sig en omsorgsfull skötsel, som består i
gödsling, vattning, uppbindning, nedskärning om hösten, för
i3 Hemmets A rsbok
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
