Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Bauhaus» i Dessau torde kunna uppskattas av nära nog vem
som helst — och att den, okonstnärligt utövad av tanklösa
medlöpare, lämnat till resultat byggnader, som äro enbart
motbjudande. Men detta är knappast speciellt utmärkande för
funktionalismen.
Tidstypisk är nog funktionalismen ej blott som kulturrörelse,
utan även såsom konststil. Det intryck den gör ger rätt mycket
av den hårt anspända nutidsmänniskans psyke. De abrupta,
hårda formerna, de oförmedlade övergångarna, den
skelettar-tade uppbyggnaden, allt ger i de starka byggnadsverken
åskådaren en förnimmelse av ansträngda, ja till bristningsgränsen
spända nerver. Trots den enkla och klara skönhet, som präglar
de bästa exemplen på denna stilriktning och som endast den
som ej vill se är oförmögen att se, gripa dessa verk ej. De
tala till förnuftet, ej till känslan.
Den, som ej gripits av psykos vare sig för eller emot rörelsen
utan söker finna en rättvis inställning till den, blir nog ganska
böjd att anta, att just här, i rörelsens extrema fömuftsbetoning,
ligger i dess nuvarande skede den svaga punkten. Konsten, i
varje fall byggnadskonsten, måste stå i relation till människan
ej blott sådan hon borde vara, utan även till henne sådan hon
är. Och ingen männis"ka liksom ej heller någon sammanslutning
av människor är helt rationell. Vid det arkitektoniska
skapandet måste tagas hänsyn härtill, dock utan habilt undfallande
för massans sämre och asociala instinkter och utan
popularitetsjakt. Funktionalismen håller nog måttet i rakryggad
konstnärlig hederlighet, men synes ännu ej rätt insett de irrationella
momentens betydelse vid skapandet av en sund och
människo-gagnande byggnadskonst.
Antalet telefonapparater
Enligt senaste telefonstatistik funnos 1928 i hela världen
31 miljoner telefonapparater. Av dessa hade U. S. A. 18,S milj.
eller 60 procent, Europa 8,62 milj. eller 28 procent samt övriga
världsdelar och länder tillsammans 12 procent. Pr 100 invånare
hade U. S. A. 15,8 telefoner, Kanada 13,2, Nya Zeeland 10,0,
Danmark 9,3, Sverige 7,7 och Norge 6,4.
Först av alla världens städer med hänsyn till apparatantalet
pr 100 invånare kom San Fransisco med 32,8 telefoner,
därefter Stockholm med 28,9; närmast efter Stockholm kommo 10
amerikanska storstäder och efter dem Oslo med 16,9 och
Köpenhamn med 16,4 telefoner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
