Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utanför Neptunus’ bana har upptäckts en planet, kallad Pluto, med en
omloppstid av omkring 249 år. Avståndet från solen, som varierar mellan omkring
80 och 40 gånger jordens, är i medeltal omkr. 6,000 milj. km. eller 40 ggr jordens
medelavstånd från solen. Planetens diameter och massa torde vara av ungefär
samma storlek som jordens.
Kometerna röra sig oftast i banor, vilka förlöpa från ofantliga avstånd in
mot solen, omkring vilken kometen beskriver en mer eller mindre starkt krökt
kurva, för att därefter åter utslungas mot avlägsna rymder; den är då synlig
för oss endast under den korta tid, den befinner sig i solens närhet. En sådan
komet var t. ex. den berömda praktfulla Donatiska kometen år 1868, vars
omloppstid beräknats till omkr. 2,000 år, och den stora Innes’ska kometen 1910.
Några kometer röra sig i mindre banor med kortare omloppstider. Sådana
periodiska kometer äro t. ex. Enckes komet med 3.8 års omloppstid, Winneckes
med 6.i års, Faye-Möllers med 7.3 års, Brorsens år 1919 återfunna med 69.6
års och Halleys med 76.0 års omloppstid, senast sedd 1910.
Slutligen omkretsas solen av en stor mängd meteorsvärmar, vilka röra sig
omkring henne i mer eller mindre långsträckta banor. De mest bekanta av dessa
meteorsvärmar äro »augusti-meteorerna» eller Perseidcma, vilka uppträda
omkring den 10 augusti, samt »november-meteorerna» eller Leonidema, som
uppträda omkring den 14 november.
Solsystemets rörelse. Hela solsystemet, d. v. s. solen jämte alla de kring
henne kretsande kropparna, har en gemensam rörelse i världsrymden ungefär i
riktning mot den trakt av himlen, varest den bekanta ljusa stjärnan Vega (1
stjärnbilden Lyran) Ur belägen. Hastigheten i denna solsystemets rörelse uppgår till
omkring 20 km. i sekunden.
Fixstjärnorna äro solar, analoga med vår sol, vilka befinna sig på oerhörda
avstånd från denna. Under det att ljuset, vars hastighet är nära 300,000 km. i
sekunden, går från solen till jorden på 8 minuter, till planeten Neptunus på
ungefär 4 timmar och till Pluto på cirka 51/« timmar, så behöver ljuset från den
närmaste kända fixstjärnan 4 k 5 år för att nå oss; för de flesta för oss synbara
fixstjärnor måste »ljustiden» räknas i århundraden eller t. o. m. årtusenden.
Förmörkelser år 1934.
År 1934 inträffa fyra förmörkelser, två i solen och två i månen, av vilka en
månförmörkelse blir synlig i Sverige. Denna förmörkelse, som är partiell,
inträffar den 30 januari, börjar i Stockholm kl. 5.1 e. m., slutar kl. 6.24 e. m. och
omfattar 0,12 av måndiametern.
Planeternas gång och lysande år 1934.
TJranuä befinner sig under året i Fiskarnas och Vädurens stjärnbilder; är i
söder middagen den 14 april och midnatten den 16—17 oktober.
Satumus vistas i Stenbockens och Vattumannens stjärnbilder; är i söder
middagen den 9 februari och midnatten den 16—17 augusti.
Jupiter uppehåller sig i Jungfruns och Vågens stjärnbilder; Ur i söder
midnatten den 6—7 april och middagen den 19 oktober.
Mars genomlöper Stenbockens, Vattumannens, Fiskarnas, Vädurens, Oxens,
Tvillingarnas, Kräftans, Lejonets och Jungfruns stjärnbilder; är i söder
middagen den 4 april.
Venus är aftonstjärna till den 5 februari, därefter morgonstjärna till den 19
november och därpå åter aftonstjärna till årets slut. Den lyser klarast den 11 mars
Merkurius är längst östligt från solen den 18 februari, 14 juni och 10
oktober samt längst västligt från solen den 2 april, 31 juli och 19 november.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
