Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges styrelse och förvaltning
Regeringen
Sveriges styrelse bestämmes genom den grundlag, som
kallas regeringsformen, övriga grundlagar äro:
riksdagsordningen, tryckfrihetsförordningen och successions- (d. v. s.
tronföljds-) ordningen.
I spetsen för styrelsen står konungen, oansvarig för sina
handlingar, regerande med sitt statsråd, vars tolv ledamöter
han utnämner och avskedar, vilkas råd han skall inhämta
före ärendenas avgörande och vilka äro ansvariga för hans
beslut, såvida de ej däremot reserverat sig. Statsrådets
främste ledamot kallas statsminister. Nio statsråd stå i
spetsen för var sitt departement (regeringsavdelning) och
bereda samt föredraga de till detta hörande ärendena;
departementen äro utrikes-, försvars-, justitie-, social-,
handels-, kommunikations-, jordbruks-, finans- och
ecklesiastikdepartementet. De två övriga statsråden kallas
konsultativa (= blott rådgivande). Statsministern kan förvalta
departement eller vara konsultativt statsråd.
Konungens domsrätt utövas av Högsta Domstolen, vars
medlemmar benämnas justitieråd, ävensom i vissa fall av
regeringsrätten. Konungen äger benådningsrätt i brottmål.
Han utnämner justitiekansler, som är konungens högste
ombudsman och dels har tillsyn över domare och ämbetsmän
samt beivrar deras fel i ämbetet, dels för kronans talan i
förekommande mål.
Riksdagen
Sveriges riksdag, som representerar svenska folket,
består av två kamrar. Första kammaren och Andra
kammaren, vilka båda ha samma makt och befogenhet. De äga
veto mot varandra i alla frågor, utom ekonomiska, och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
