Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN
Av aktuarien M. Söderquist
Den ordinarie riksdagen 1940 var — liksom de båda urtima
riksdagarna 1939 och 1940 — i allt väsentligt en krisriksdag.
Det var kriget och därav föranledda onormala
förhållanden på nästan alla områden, som satte sin prägel på det
hela. Knappast något ärende av betydelse framkom, som
icke hade samband härmed. Och såväl frågornas
uppläggning som deras behandling och till sist också besluten skulle
säkerligen i många fall blivit annorlunda, om icke krig
rasat inpå våra knutar och tvingat regering och riksdag till
tunga steg, som man ingalunda varit benägen att taga, om
förhållandena varit något så när normala. Kritik och
opposition voro i stort sett obefintliga inom riksdagen beroende
på samlingsregeringen, i vilken de fyra största partiernas
främsta män hade säte och stämma.
Många viktiga, ja, i flera fall utomordentligt viktiga
beslut fattades emellertid, åtskilliga av den innebörd och den
räckvidd, att det kan förefalla egendomligt, att debatterna
i kamrarna och förmodligen även i utskotten voro mera
lågmälta än på mycket länge. Redan remissdebatten var
påfallande både kort och lugn. Och på samma sätt var det,
då de stora frågorna behandlades. Man beviljade 100-tals
miljoner för olika ändamål, mest för försvarets räkning, och
man gick med på regeringsforslag, innehållande stora
inskränkningar i gamla fri- och rättigheter, utan att det sades
många ord. Ingen mera högröstad kritik förekom heller ute
i landet eller i pressen. Man menade allmänt, att enighet
under rådande förhållanden var viktigare än allt annat.
Första hälften av 1940 års lagtima riksdag dominerades
av Finlandsfrågan. Detta var naturligtvis fallet också med
större delen av urtiman 1939. Man minns knappast annat
från dessa månader än intrycken av Finlands kamp och
den oro, som framkallades av Sveriges svårigheter att hjälpa
i olika avseenden. Allt annat liksom sjönk i bakgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
