Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En betydelsefull ändring i vallagen genomfördes, ovanligt
nog med anledning av en enskild riksdagsmans motion. För
att möjliggöra val av personliga suppleanter även för
ledamöterna av andra kammaren — liksom tidigare varit fallet
beträffande första kammarens ledamöter och landstingsman
— hade motionären föreslagit, att vid andrakammarvalen
skulle få användas s. k. spaltad valsedel. Därigenom skulle
det bliva möjligt för flera partier att använda en gemensam
valsedel, en s. k. samlingslista, som ju ofta förekommer vid
kommunala val, utan risk för att ett annat partis
representant kunde komma att efterträda en under mandattiden
avgången riksdagsman.
Motionen mottogs till en början med tämligen liten
förståelse såväl i riksdagen som i pressen. Och man uppsköt
behandlingen av densamma till riksdagens sista veckor. Det
troddes också allmänt, att motionen skulle komma att
avslås. Sedan konstitutionsutskottet sent omsider tillstyrkt
förslaget, bifölls emellertid detsamma av båda kamrarna utan
större meningsskiljaktigheter.
Den nya bestämmelsen trädde nästan omedelbart i kraft
och kom till tillämpning redan vid valet i september 1940,
dock utan att samlingslistor användes i någon valkrets.
Beträffande stödet för jordbruket beslöt vårriksdagen
några smärre förändringar. Sålunda skulle bl. a. det s. k.
producentbidraget i fråga om mjölk liksom föregående år
utgå å en mjölkmängd av 650 kg per månad men med 3 öre
i stället för tidigare 2 öre per kg under vinterhalvåret. Fullt
utnyttjat ger detta bidrag alltså 195 kronor per år.
En rad nya lagar godkändes av riksdagen, flertalet
avseende förhållanden, som stå i samband med krigs- och kristid.
Givetvis föranledde de extraordinära anspråk, som av
kriget orsakade förhållanden ställde på staten, en mängd
förslag om höjda och nya skatter. Och riksdagen nödgades också
gå med på det mesta och dessutom pruta på en del anslag,
vilka annars skulle hava ansetts som ganska normala.
Urtima riksdagen 1939 beslöt följande skattehöjningar och
nya skatter, med beräknad årsintäkt angiven i miljoner
kronor inom parentes: sprit (50 milj. kr.), maltdrycker (15),
läskedrycker (7), statlig nöjesskatt (8), tobak (20), kaffe
(27), industrisocker (14), bensin (25), eller sammanlagt för
helt år en beräknad merinkomst på 166 miljoner kronor.
1940 års lagtima riksdag höjde tobaksskatten med
ytterligare 25 milj. kronor samt höjde vidare skatten på bensin
och brännolja och omlade nöjesskatten. Vidare beslöt den
lagtima riksdagen 1940 liksom föregående års urtima, att
värnskatt skulle uttagas. Skatten i fråga blev emellertid
ungefär dubbelt så hög som den tidigare värnskatten. Även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
