Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÅBO OCH MALÖRT
Jag satt i en bergskreva, och vid mina fötter vällde
en källa fram. Allt var stilla och inga tankar störde
min frid. Bäst jag satt där, tycktes det mig som om
en välbekant röst viskade mig alldeles in i örat: "Det
va när Lars levde, men nu lever Lasse." Jag liksom
vaknade från det närvarande som från en dröm, och
i en förgången verklighet såg jag gaveln på
Vaskaretorpet och den del av framsidan som ej skymdes av
förstukvisten–-
Tyst smög jag fram till stugdörren för att se om Emil
Nord var hemma. Med ett ryck gick dörren upp i
samma ögonblick som vännen Emil med en duns störtade
i golvet från ett väggfast skåp. Han reste sig upp,
hans hår stod å ända, och ansiktet uttryckte ängslan.
Men så snart han kände igen mig grinade han opp sig
och utbrast:
— Kors, ja trodde att de va nårn som kom. Därpå
strök han sig med handens avigsida om munnen.
— Si ja kom åt mjölkfatet, urskuldade han sig
och visade med tummen uppåt skåpet. Mycket
riktigt, där låg en försvarlig gräddbetäckning på den
sidan, som var vänd mot fönstret. Inte för att jag är
så värst klyftig att bedöma ställningar och
förhållanden, men så mycket trodde jag mig förstå, att det
kunde bli fråga om bestraffning, när hans mamma väl
kommit hem.
Nåja — det var långt hän och dit, sommardagen var
skön och varm, varför tänka på tråkigheter, när man
än så länge kunde njuta av tillvaron. Vi begåvo oss ut
ur stugan.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
