- Project Runeberg -  Min hembygd i Tjust /
40

(1933) [MARC] Author: Gustaf Ahlm - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det l>l(!V mörkt i stugan, snön dammade som mjöl, en
vindil svepte om knuten så att det visslade, och sedan
tog dån vid. Min lille Macke satte opp nosen och tjöt.

—- Tyst, hundsatan, röt Petrus, de ä nog kusligt ändå.

I lunden förstod och lade sig med nosen utsträckt
mellan tassarna. Katten föll mjukt i golv och smet under
sängen.

Petrus tog sig en pris, funderade, och så kom det:

— De va en sån här kväll som Lasse-Jon geck
baklänges över Ålsjön från Kvällinge te Blavik.

— Varför gick han inte som han skulle?

— Jo, det va just va han gjorde. De va ett hiskelit
yrväder, så att ögena höll på å mures igen, men så mycke
så han, att han hadde två varge etter sa. När kan kom
fram te Blavik va han så hjärtskrämd som e mänske
kan bli. De va på ett hår när att varga tatt’en på själve
farstetrappen, men han feck opp dörra, slet sa in å
stängde etter sa, men då va de så gott som slut me’n.

— Usch, tal inte om sånt där, sade mor Stin-Greta.
En kan rakt bli hjärtängsli.

— Jaha, de ä just va en ä, sade Petrus.

— Hur en ska få kona te vattenstället begriper inte
ja.

— De tjäner inte någe te, för di dricker inte, utan du
å Malin får sörpe åt dom. Finns inte vatten nog inne,
så får ni smälte snö.

Mor Stin-Gtreta suckade och gick ut till tjänarinnan
i köket.

Petrus fortsatte att tala:

— En så’n här kväll ä de som alle önskas makter
vore löse. De knaker i väggera, de gnissler i gärsgårla,
de tasser på lofta,, de tjuter å klager i lufta. Men alri
får en si någe okärt utan att de ska va i skymning å
lugnt väder. De sa far min, å de sa Pylard. Di hadde
allt vatt me om åtskillit. Pylard å en te ifrån Rössle
skulle en kväll gå förbi Västrums kyrke. Just där
vägen kröker, sen en ha hunne te ett ställe, som di kaller

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:29:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemitjust/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free