Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»vunno. Varje eftermiddag foro öns fiskare till havs,
tvä i varje båt. Deras vita segel glänste så vackert
mot den klarblå himlen. Innan jag vaknade nästa
morgon voro havsfiskarna åter i land med sin fångst.
En afton frågade jag min värd:
— Råkar ni aldrig i tvist med varandra här på ön?
Träter ni inte ibland ?
— Aldri, svarade han med känsla och övertygelse,
samtidigt som han gav grannens hund en spark, när den
i sällskap med två andra slank in genom förstudörren.
De andra två hörde huset till. Tolv fötter tassade i
trappan.
— Nu dricks det vatten uppe i förstun, påstod jag.
— Nähä, bedyrade min värd. Vi följde emellertid
efter hundarna, och där i övre förstugan stodo de och
drucko ur var sitt ämbar. Vi föste undan dem, och just
som de passerade trappan gav granngårdens hund till
ett tjut. Han tycktes beständigt röna ett visst intryck
av min värds skosulor och klackskollor. När vi sen
gingo ned till sjöboden, stod nämnde hund på sin
för-stubro och var synnerligen ovettig på oss. Bredvid stod
hans matmor och yttrade med en viss bitterhet:
— Ja, nu ha di fått hynna så dan di vill ha’na.
Min värd syntes oberörd håde av skället och
tilltalet. Därför måste jag också visa mig obesvärad,
annars hade man ju kunnat tro mig om att ha sparkat
hundkreaturet.
Skärgårdsbåtarna voro vid början av seklet fyra:
storökan, lillökan, båten och sumpen. En vacker dag,
då det var frisk vind, foro jag och tolvårige Joel Sigfrid
Leonard med båten till Lökholmen. Grunden utanför
holmen glänste vita i vågsvallet. Där seglade vi fram.
Tolvåringen stod i fören och varskodde var grund
månde finnas, och vi kryssade mellan dem några timmar,
innan vi begåvo oss hemåt. På vedbacken inväntade
49
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>