- Project Runeberg -  Min hembygd i Tjust /
59

(1933) [MARC] Author: Gustaf Ahlm - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Snart nog varsnade man ballongen frän Långvik.
Man såg dess rundel höja sig över skogen.
Gårdsägaren störtade in till sin svåger och skrek:

— Titt ut, så får du si att André ä kummen.

Den tilltalade såg ut, häpnade och utbrast:

— Vesst i tallskatefjäll ä de inte André!

I detsamma inställde sig två pojkar, vilka hade
sällsamma saker att berätta.

Det blev liv och rörelse på gården. Alla arbetsföra
skyndade till, flakvagnar drogos ur lidren, dragare
spändes för, yxor, stegar och linor togos med på
färden till André.

En stege restes upp mot en av de granar, som
upp-buro ballongen, varpå luftfararna stego ned. Bland de
tillstädeskomna fanns lyckligtvis en ung man, som var
litet språkkunnig. Han fick tjänstgöra som tolk. Det
var nämligen inte André man fick att göra med, utan
två fransmän. Färdledaren, en greve S:t Victor, hade
med sin ballong färdats direkt ifrån Paris till
lantbrukaren Viktor Danielsson i Långvik.

Hur skulle man få ned ballongen? En och annan
grantopp hade trängt igenom dess sidenhölje, så att nu
voro goda råd dyra. Den gäve odalmannen fattade
raskt sitt beslut och befallde sitt folk att hugga ned ett
tiotal unggranar. Ballongen breddes ut, hoppackades
och fördes på en av flakvagnarna direkt till närmaste
järnvägsstation. De två fransmännen stannade över
natten i Långvik.

Vid det rikligt dukade bordet bjöd greven sin värd
på äkta och förnämliga franska drycker. Då löstes
tungans band, och värden yttrade bland annat till
tolken:

— De va ju inte besynnerlit att tyskra vann, när di
inte hadde andre te slåss me än sånne där små
svärtinge.

Tolken teg.

— Fråg dom, fortsatte han, hur di har’et me Dreyfus
nu för ti’n.

59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:29:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemitjust/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free