Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR TRANAN BAR LJUS I SÄNG
Det var vårfruafton 1878 i Rats hus vid Strömsgatan
i Västervik.
— Nu ska vi äta och gå och lägga oss vid dagsljus,
sade fru örström till sina älskliga döttrar, sin
beskedlige man och de tre i familjen inackorderade
skolgossarna, som dagligen vållade henne bekymmer genom
vild framfart över plank och uthustak. Ingen svarade.
Alla tycktes foga sig utan invändningar. Det var
också med övertygande välvilja i rösten hon tillade:
— Si, tranan ska bära ljus i säng.
Man satte sig till bords. Risgrynsgröten doftade
härligt och smakade ännu bättre, allt var ljuv glädje och
andaktsfull tystnad kring grötfatet. Tills den
femtonårige Adolf vände sig till den nioårige Axel och sade:
— Tänk du Axel, om tranan skulle bära ljus i din
säng.
Fjortonåringen Gustav skrattade, och Axel blev
ömsom röd och ömsom blek vid tanken på situationens
allvar, ty hur van han än var vid överraskningar, fruktade
han dem alltid.
Fru örström, som märkte hur det var fatt, vände sig
till Adolf och sade:
— Akta sej själv han, det är ingen som vet vad som
kan hända.
Dessa ord uttalade hon på ett sätt, som kom honom
att dra öronen åt sig. Han funderade ännu på deras
innebörd, dä man läste från bordet.
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
