Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi,hm|, kände jag henne med den ljuva stämman — jag
ämnade mig just ued till byn för att hälsa på i hennes
föräldrahem. Och nu var hon här, mig till mötes!
Detta hade aldrig hänt mig förr. Det tisslade inifrån
ängen-Jag tyckte mig höra undertryckt skratt. Ett enda
ögonblick tänkte jag efter, så sprang jag ned från
vägen, svingade mig vigt över gärdsgården och sökte
efter den ropande skogsnymfen. Hon fanns där inte.
Gäckad och smått förtretad skulle jag just vända om,
dä samma kärliga röst ropade mig från närmaste
inhägnad. Jag klättrar åter över ett stängsel, finner ingen.
Men rösten lockar och drager mig allt längre bort.- Hur
många gärdsgårdar jag kiev över minns jag inte nu,
men slutligen blev jag rädd att jag inte skulle kunna
hitta tillbaka, varför jag slet mig lös ur förtrollningen och
vände om medan det ännu var tid. Ett par timmar
försenad kommer jag fram till kyrkbyn, träffar flickan i
hennes hem och känner att jag ett ögonblick blir blek
om nosen. Av besvikelse. Inte var hon så fager att se
som jag förut tyckt, inte heller var hennes röst så kärlig,
så ljuv som den jag hörde i ängsmarkerna. Min visit
blev kort. Jag sade ett artigt tack och tog adjö i
huset. När jag tog flickan i hand kände jag att vi skulle
skiljas för att aldrig träffas mer."
Här slutade min berättelse för de gamla. Att det var
mitt eget blod, som svallat, min längtan och fantasi,
som gäckat mig mitt på blanka eftermiddagen,
förrådde jag aldrig då jag berättade den här "sagan", men
alltid var det någon bland åhörarna som sökte övertyga
mig om att jag varit ute för skogssnuvan. Man kunde
t. o. m. namngiva personer, som stått i
kärleksförhållande till henne.
Sedan isen nu blivit bruten har den ena
skildringen följt på den andra om trolska makter i naturen,
om hemska och underbara ting, som inte kunde
förklaras, men som de olika berättarna blint trodde på. Tid
efter annan har jag kommit att få höra ett och annat
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
