Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 MATSMÄLTNINGSORGANEN
användas; hjärna och kalvbräss äro mycket lättsmälta men ha ej
fullt samma näringsvärde som det egentliga köttet. Personer med
njurlidanden (äggvitesjukdom) böra dock undvika alla dessa organ
till föda, emedan de tyckas ställa ökade anspråk på njurarnas
verksamhet.
Bevarandet (konserveringen) av kött är en fråga, som naturligtvis
är mycket viktig såväl i ekonomiskt hänseende som från
hälsovårdens synpunkt.
Kunde man uppfinna en metod att konservera kött, så att det
fullständigt motsvarade det färska och sålunda oberoende av tiden
kunde transporteras långa vägar, vore ett stort mål vunnet. Många
trakter, där överflöd av kött finnes, skulle på detta sätt kunna
exportera sådant till trakter, där kött är svårare att i tillräcklig mängd
uppdriva, och detta skulle ju betydligt förbättra priserna för den
fattigare och arbetande befolkningen å denna för dem så viktiga
vara. Den enda metod att förvara kött så, att det nästan
fullständigt bibehåller sina egenskaper såsom färskt, är genom köld, och
denna tillämpas också på sina ställen i stor utsträckning. Sålunda
exporteras från Australien, där en kolossal fåravel bedrives,
oerhörda massor fårkroppar i fruset tillstånd å därför särskilt inrättade
transportfartyg, försedda med frysmaskiner. Men då de frusna
köttstyckena sedan tina upp, ruttna de också särdeles fort. Vi hava ännu
ej någon tillräckligt enkel och billig konserveringsmetod, som kan
giva en produkt, vilken under alla omständigheter och i längden kan
ersätta färskt kött. De brukliga köttkonserveringsmetoderna äro,
frånsett den omtalade frysningsmetoden, byggda på följande
grunder: torkning, inverkan av förruttnelsehindrande ämnen och
hermetisk, lufttät inneslutning.
Torkat kött användes ej hos oss; i Sydamerika och Afrika är det
däremot ganska brukligt, likaså bland herdarne i Alperna. Köttet
torkas i solen och kan sedan bekvämt förvaras och transporteras,
men det är mycket segt och läderartat samt måste, innan det kan
användas, länge ligga i vatten för att uppmjukas; sedan skall det
dock smaka förträffligt. Det kan också användas såsom torrt
köttpulver ensamt för sig eller sammanblandat med mjöl etc. och utgör
då en god och sund föda. Det måste dock förvaras i väl slutna
kärl, annars fördärvas det lätt. Torkad fisk, såsom kabeljo o. d.,
är ju också en bekant värdefull och hållbar föda.
En gammal metod att förvara kött är insaltningen. Härvid
ver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
